Världsbild

Begreppet världsbild härstammar från den latinska termen imago mundis (jfr Burger 2006, 2) och beskriver „ett system som präglats på människan av hennes kulturella och språkliga gemenskap och som vanligtvis inte reflekteras av henne, som gör det möjligt för henne att känna världen, att orientera sig i den och att bedöma omständigheter enligt vissa värden, men som också svarar på de ultimata frågorna“. (Lukas 2009, 39)

I detta sammanhang överlappar denna meningshorisont med begreppet världsbild som myntades av Kant. De båda begreppen används ibland synonymt (jfr Berger 2001, 21). Världsbild kan emellertid också förstås som en delmängd av Weltanschauung (jfr Lukas 2009, 29 f.), som enligt Brugger „inte ställer de yttersta, metafysiska frågorna om tillvaron och meningen med världen som helhet“ (Brugger 1978, 455).

Primära och sekundära världsbilder

Den kognitiva lingvistiken skiljer dessutom mellan en primär – dvs. „rent språklig“ – världsbild, som återspeglas i lexikala enheter och grammatiska strukturer i ett språk, och en sekundär världsbild, som transporteras i språket via „nyckelord och kulturella begrepp; religiösa idéer; texttyper och litterära genrer; den avbildade världen samt element i den lyriska situationen i dikter“ (Lukas 2009, 39).

Metaforer och världsbilder

Metaforen har en särskild betydelse för studiet och förståelsen av världsbilder: „Dess funktion är både statiskt-representativ och dynamiskt-formativ: Metaforer är både representationsformer och påverkansfaktorer för världsbilder“. (Berger 2001, 69) Termen världsbild kan också förstås som en metafor i sig själv: „Ordkompositionen världsbild är, strängt taget, en visualisering av vår förståelse av världen. I bokstavlig mening betyder världsbild världen förstådd som en bild.“ (Albus 2001, 9)

Litteratur

Albus, Vanessa (2001): Världsbild och metapher – undersökningar till filosofin under det 18:e århundradet. Würzburg: Königshausen & Neumann.

Berger, Peter (2001): Computer und Weltbild – Habitualiserad föreställning om datorvärlden. Wiesbaden: Westdeutscher Verlag.

Brugger, Walter (1978): Filosofisk ordbok. 15:e upplagan. Freiburg/ Basel/ Wien: Herder.

Burger, Dominik (2006): Imago Mundi das Weltbild von der Antike bis zum Mittelalter. Norderstedt: GRIN.

Lukas, Katarzyna (2009): Världsbild och litterär konvention som översättningsfaktorer, Adam Mickiewicz i tyskspråkig överföring. Berlin: Frank &Timme.