Värderingar

Vägledning för värderingar. Värderingar är identitetsskapande. „För att villigt och fritt kunna erkänna och acceptera främmande värderingar måste man ha sina egna. (Schopenhauer 1819)

Värderingar kan förstås som övertygelser eller riktlinjer. Enligt kommunikationsforskaren och psykologen Gerhard Maletzke ligger „[värdeorienteringar] till grund för vårt tänkande, upplevande och handlande […]. Dessa värderingar överförs från en generation till nästa i socialiseringsprocessen, varvid förändringar är fullt möjliga i samband med sociala förändringar“. (Maletzke 1996, 80)

Kulturella strukturella drag

Värderingar fungerar som ett sammanhängande nätverk som man måste orientera sig efter. Skillnaden ligger i den individuella viktningen av respektive kultur (jfr Maletzke 1996, 80). I sitt verk Interkulturell kommunikation beskriver Maletzke dessutom värdeorienteringar som ett „kulturellt strukturdrag [som] människor blir medvetna om först när de möter människor från andra kulturer med egna värdeorienteringar“. (Maletzke 1996, 80) Som komplement till detta sammanfattar kulturvetaren Edith Broszinsky-Schwabe värderingar som „idéer om mål för det individuella eller gemensamma livet [som] utlöser attityder, handlingar och planer“. (Broszinsky-Schwabe 2011, 177)

I sin artikel Values and Morals påpekar Lutz H. Eckensberger att värdebegrepp kan förklaras med hjälp av utvecklingspsykologi. Redan Jean „Piaget (1954) visar i en skarp analys av sambandet mellan kognitioner, emotioner och utvärderingar att dessa hänvisar till varandra i utvecklingspsykologiska termer. […] Operativ reversibilitet (‚konkreta operationerʻ) gör normativa känslor möjliga och får näring av dem; det motsvarar värdeinnehåll.“ (Eckensberger 2007, 511)

Förändring av värden

Enligt Maletzke är värdeorienteringar visserligen i allmänhet konstanta, men han konstaterar ändå att värderingar, precis som kulturer, också gradvis förändras och omvandlas över tid (jfr Maletzke 1996, 89). Detta är tydligt i den „yngre generationen [som] visar en trend mot mer aktivitet, kreativitet och självbestämmande. Spontanitet, erfarenhet, frihet, personlig kommunikation blir allt viktigare, medan standardiserat och vanemässigt beteende blir allt mindre viktigt“. (Maletzke 1996, 89) I tredje världen sker däremot en samtidig förändring av värdeorienteringen. Maletzke kritiserar främst inflödet av teknik, media och moderna sociala strukturer som införlivar västerländska värderingar som „flit, ordning, punktlighet [och] pålitlighet“ (Maletzke 1996, 89) och därmed „förstör“ traditionella kulturformer. Förändringar som dessa „leder till kulturell assimilering över hela världen, till en ‚amerikaniseringʻ eller ‚västerniseringʻ.“ (Maletzke 1996, 90)

Värdebegrepp och missförstånd

I sin bok Interkulturell kommunikation klargör Broszinsky-Schwabe att värderingar är nära förknippade med identitetsutveckling och kännetecknas av särdrag i olika kulturer. Författaren skiljer mellan materiella (rikedom, pengar, ägodelar), sociala (familj, samhälle), moraliska/etiska (heder, stolthet, rättvisa) och religiösa värden (religiösa principer, utelämnanden).

Betydelsefullt för de enskilda kulturerna är deras olika värderingar. Till exempel tenderar västerländska kulturer att ha en materialistisk livsstil, medan etiska och religiösa värderingar är viktigast i islamiska regioner. När människor från olika kulturer kommunicerar eller agerar tillsammans kan missförstånd eller till och med allvarliga konflikter uppstå på grund av de olika värdeinriktningarna (jfr Broszinsky-Schwabe 2001, 177).

Institutionell överföring av värderingar

Broszinsky-Schwabe förklarar också i vilken utsträckning värderingar förmedlas via olika institutioner. De grundläggande värderingarna förmedlas inom familjen eller en social gemenskap. Staten i sin tur strävar efter att överföra nationella värderingar (kärlek till landet, försvar av landet) genom utbildningsinstitutioner. Dessutom representerar och sprider samhällen med ideologiska avsikter (determinism, positivism, nihilism etc.) gynnsamma eller ogynnsamma, våldsamma värderingar. Kyrkan kan nämnas som den sista stora institutionen för överföring av värderingar (jfr Broszinsky-Schwabe Jahr, 178 f.). Enligt Bronzinsky-Schwabe har religioner med sina traditioner en effekt på de olika „målen och livspraktikerna hos många miljoner människor i världen. Dessa värdeorienteringar bestämmer beteendet gentemot övernaturliga krafter, naturen och medmänniskor“. (Broszinsky- Schwabe 2011, 179)

Litteratur

Broszinsky-Schwabe, Edith (2011): Interkulturell kommunikation. Missförstånd – Förståelse. Wiesbaden: Springer.

Eckensberger, Lutz H. (2007): Värderingar och moral. I: Straub, Jürgen/ Weidemann, Arne/ Weidemann, Doris (red.): Handbuch interkulturelle Kommunikation und Kompetenz. Grundläggande begrepp – teorier – tillämpningsområden. Stuttgart: Metzler, 505-515.

Maletzke, Gerhard (1996): Interkulturell kommunikation. Om samspelet mellan människor från olika kulturer. Opladen: Westdeutscher.

Schopenhauer, Arthur (1819): Världen som vilja och fantasi. Leipzig: Brockhaus.