Språklig känslighet

Termen språksensitivitet beskriver känslig användning av språk. För en mer exakt definition är det först nödvändigt att titta på de två termer som utgör denna determinativa sammansättning.

Determinanten språk är å ena sidan ett viktigt verktyg i ett samhälle som gör kommunikation möjlig. Enligt Locke är det dessutom „samhällets gemensamma band“ (Locke 1690) som gör det möjligt för människor att uttrycka sig på vilket sätt som helst. I efterhand har det därför också kallats nyckeln till världen (jfr uppslagsordet Språket som nyckel till världen). För att definiera det tillhörande grundordet sensitivitet hänvisar vi här till en allmänt tillämplig definition som beskriver detta begrepp som ett känsligt och/eller känsligt sätt att hantera något (jfr Spektrum 2000).

Sammanfattat och konkret definierar språksensitivitet således den känsliga hanteringen av människors viktigaste kommunikationsmedel för att möjliggöra kommunikation utan missförstånd och utan problem för alla inblandade. Detta sätter fokus på vikten av och den nödvändiga medvetenheten om denna fråga i dagens kulturellt mycket mångskiftande samhälle. En annan viktig kvalitet här är den konkret främjade medvetenheten om språk och en riktad uppmärksamhet mot det, som spelar en viktig roll på många områden i livet (t.ex. skolan).

Språkkänslighet i skolsammanhang

Särskilt i skolan, där eleverna delvis ska tillägna sig ämnesinnehåll genom att läsa texter själva, är språkförståelse en viktig förutsättning för att kunna förstå innehållet, eftersom „[s]peech learning and subject learning […] are closely intertwined“ (Isselbächer-Giese et al. 2018, 13). Särskilt inom matematik och naturvetenskap är språk (fackspråk och undervisningsspråk) en stor utmaning (jfr Trendel/ Roß 2018, 9 f.), varför ett känsligt och varsamt tillvägagångssätt är av särskild betydelse i detta sammanhang.

För att säkerställa lika möjligheter för eleverna att prestera bra är språkkänslig undervisning överlag mycket viktigt. Detta står generellt för „olika undervisningskoncept som medvetet använder språket som ett sätt att tänka och kommunicera“ (Woerfel/ Giesau 2018) genom att arbeta med sammankopplingen av språk- och ämnesinlärning som Isselbächer-Giese et al. tar upp (jfr Isselbächer-Giese et al. 2018). Syftet med detta koncept är att förbättra och förenkla uppnåendet av det ämnesspecifika lärandemålet genom språklig medvetenhet och tillhörande stöd (jfr Woerfel/ Giesau 2018).

Enligt Leisen bör följande principer följas i enlighet med detta: Den första principen är att byta presentationsform, vilket är „språkligt didaktiskt övertygande“ (Leisen 2019) och där eleverna erbjuds flera alternativ för att förstå innehållet. En annan fördel med detta är att det också skapar möjlighet för dem att lära sig hur de själva kan språkliggöra ämnesinnehållet. Att beräkna de språkliga men även ämnesrelaterade utmaningarna utgör den andra principen, som visar att kraven inom detta område sätts „strax över den individuella språknivån“ (Leisen 2019), så att eleverna alltid främjas och ser ett incitament i att ständigt lära sig mer språk. Man bör alltid ha ett differentierat synsätt, eftersom olika elever behöver olika grader av språkligt stöd. Detta är också övergången till den tredje och sista principen, som behandlar metodologiska verktyg som språkhjälpmedel. Dessa verktyg stöder eleverna i den konkreta „språkliga hanteringen av standardsituationer“ (Leisen 2019). Exempel på detta är att skriva ett experiment eller att använda facktermer korrekt (jfr Leisen 2019).

Sammanfattningsvis kan man säga att språkförståelse inte får antas automatiskt (av eleverna), utan måste främjas. Det behövs stöd för en korrekt språkförståelse, som inte bara bör överföras till skolan utan även till alla andra områden i livet där språket spelar en roll. Språkkänslighet (i skolsammanhang) bör ges stor betydelse överlag, eftersom detta begrepp kan användas för att stödja individuella språkliga bakgrunder.

Litteratur

Isselbächer-Giese, Annette/ Witzmann, Cornelia/ Königs, Charlotte/ Besuch, Natascha (2018): Att bli språkkänslig, undervisa språkformande – att tänka undervisning annorlunda. I: Trendel, Georg/ Roß, Joachim (red.): SINUS.NRW: Främja förståelse – utforma lärandeprocesser. Nytänkande inom matematik och naturvetenskap. Münster: Waxmann, 13-31. https://www.schulentwicklung.nrw.de/sinus/upload/Phase05/Broschuere/SINUS_Gesamt.pdf [02.10.2019].

Leisen, Josef (2019): Principer för språkkänslig ämnesundervisning. http://www.sprachsensiblerfachunterricht.de/prinzipien [02.10.2019].

Locke, John (1690): En essä om människans förstånd. London.

Spektrum (2000): Känslighet. https://www.spektrum.de/lexikon/psychologie/sensibilitaet/14089 [01 Oct. 2019].

Trendel, Georg/ Roß, Joachim (2018): Inledning. I: ders. (red.): SINUS.NRW: Främja förståelse – forma lärandeprocesser. Omtänkande kring matematik och naturvetenskap. Münster: Waxmann, 9-11. https://www.schulentwicklung.nrw.de/sinus/upload/Phase05/Broschuere/SINUS_Gesamt.pdf [02.10.2019].

Woerfel, Till/ Giesau, Marlis (2018). Språkkänslig undervisning. Köln: Mercator-Institut für Sprachförderung und Deutsch als Zweitsprache (Basiswissen sprachliche Bildung). https://www.mercator-institut-sprachfoerderung.de/de/themenportal/thema/%20sprachsensibler-unterricht/ [04.10.2019].