Populism (latin populus „folk“) är enligt Duden en „populär, ofta demagogisk och opportunistisk politik, som syftar till att vinna massornas gunst (inför val) genom att dramatisera den politiska situationen“ (Duden 2015, 1367). Man vädjar till folket, vilket återspeglas i själva ordet (jfr Decker, 37). Begreppet populism innehåller suffixet -mus, vilket innebär att en överdrift i sig är avsedd och riktas mot komponenterna i en demokratisk rättsstat (jfr Wielenga/ Hartleb 2011, 11).
Kännetecken för populism
Populism härrör från folkets vilja och legitimerar därmed sin auktoritet. Den gör anspråk på en sanning som är odemokratisk och ovetenskaplig och som inte kan underbyggas med fakta. Så länge denna sanning accepteras av individen anses den vara absolut (jfr Stegemann 2017, 64).
Kännetecken för populism listas nedan:
Litteratur
Decker, Frank (2011): Demokratisk populism och eller populistisk demokrati? Anmärkningar om ett svårt förhållande. I: Wielenga, F./ Hartleb, F. (red.): Populism i modern demokrati. Nederländerna och Tyskland i jämförelse. Münster: Waxmann, 39-54.
Dudens redaktion (2015): Duden – Tysk universalordbok. Das umfassende Bedeutungswörterbuch der deutschen Gegenwartssprache. 8:e uppl. Berlin: Bibliographisches Institut.
Lucardie, Paul (2011): Populism: begreppshistoriska och teoretiska anmärkningar. I: Wielenga, F./ Hartleb, F. (red.): Populism i modern demokrati. En jämförelse mellan Nederländerna och Tyskland. Münster/ New York: Waxmann, 17-38.
Stegemann, Bernd (2017): Populismens spöke. En essä om politisk dramaturgi. Berlin: Theater der Zeit.
Wielenga, Friso/ Hartleb, Florian (2011): Inledning. I: Wielenga, F./ Hartleb, F. (red.): Populism i modern demokrati. Nederländerna och Tyskland i jämförelse. Münster/ New York: Waxmann, 7-16.