Polycentrism är ett mångfacetterat begrepp som har konkret betydelse och tillämpning inom många områden, t.ex. interkulturell kommunikation och marketing management. En aktuell representant för begreppet polycentrism inom statsvetenskapen är Vincent Ostrom.
Teoretiska rötter
Togliatti myntade polycentrismen när han efter avstaliniseringen av Sovjetunionen omkring 1956 krävde decentralisering av den kommunistiska makten. Han var den första kommunistledaren som vände sig bort från den sovjetiska modellen för socialism och krävde en polycentrisk inriktning på det kommunistiska systemet, dvs. decentralisering av det politiska ledarskapet och därmed ett erkännande av partiernas autonomi eller den kommunistiska rörelsens mångfald. Ur statsvetenskaplig synvinkel förstås polycentrism som den kommunistiska rörelsens politiska tillstånd vid den tidpunkten, där det ideologiska maktcentrumet inte längre är organiserat centralt, utan av flera centrum.
Interkulturella kommunikationssammanhang
I interkulturella handlingssammanhang innebär polycentrism att man erkänner kulturers autonomi, särskilt andra kulturer än den egna. Detta innebär att man frikopplar tolkningen av handlingssammanhang från sina egna kulturella erfarenheter och attityder och därmed objektifierar sin utvärdering. Polycentrism är alltså motsatsen till etnocentrism, som sätter den egna kulturen i centrum och etablerar den som norm för utvärdering.
Det ligger dock i människans natur att skapa sina egna bilder av andra. „Bilder av den andre, dvs. olika former av uppfattningar om den andre, är en central komponent i interkulturell kommunikation“ (Lüsebrink 2016). De självkonstruerade bilderna av den andre påverkar de erfarenheter man gör av andra kulturer. En fast konstruerad eller också tydligt avvikande bild av den andre kan ha en kommunikationshämmande effekt.
Polycentrism kan förstås som en term för en öppen och fördomsfri inställning till andra kulturer, som bör vara fristående från ens egna bilder av andra.
Polycentrism i företagsledningen
Begreppet polycentrism spelar en allt viktigare roll inom internationell företagsmarknadsföring. Kommunikationen mellan internationella företag från olika länder är utsatt för en viss spänning. I en handelsrelation måste dessa företag hantera en balansgång mellan lokalt kommunikationsarbete och global kommunikationshantering. Praxis des PR-Managements av Lies beskriver mer i detalj vilka problem denna kommunikationssituation medför.
Särskilt inom området internationell marknadsföring finns det skillnader mellan en lokal eller internationell marknadsföringsram. Beroende på vilka marknader som ska nås måste marknadsföringen anpassas så att kärnbudskapen också tas emot som planerat. I detta sammanhang nämns i det tidigare nämnda arbetet den polycentriska strategin, där PR-innehållet och budskapen i marknadsföringsidén bör vara inriktade på „värdlandets“ egenskaper. Den motsatta strategin är den etnocentriska strategin, där företaget argumenterar utifrån sin „egen kulturella ram“. Målet här är inte att komma fram till samma värderingar som värdlandet. Istället ligger fokus på viljan till en gemensam sak. Egna kulturella värderingar får inte hindra samarbete.
Polycentrismens kärnidé är att frikoppla de egna utvärderingskriterierna från de egna kulturellt specifika värderingarna.
Litteratur
Holz, Hans Heino (1972): Strömningar och tendenser inom neomarxismen. München: Hanser.
Lies, Jan (red.) (2015): Praxis des PR-Managements. Strategier – instrument – tillämpning. Wiesbaden: Springer Gabler.
Lüsebrink, Hans-Jürgen (2016): Interkulturell kommunikation. Interaktion, främmande uppfattning, kulturell överföring. Stuttgart: J. B. Metzler.
Neubert, Harald (2009): Linjen Gramsci – Togliatti – Longo – Berlinguer. Förnyelse eller revisionism i den kommunistiska rörelsen. Hamburg: VSA.
Schönhuth, Michael: Das Kulturglossar. http://www.kulturglossar.de/html/p-begriffe.html#polyzentrismus https://educalingo.com/de/dic-de/polyzentrismus [09.02.2019].