Oklara kulturer

Som kultur- och kommunikationsforskare arbetar Jürgen Bolten med frågorna om vad som egentligen definieras som kulturer och hur de kan beskrivas. Hans begrepp fuzzy cultures argumenterar för en öppen, mångvärdig förståelse av kultur som betraktar kulturella rum som dynamiska nätverksstrukturer. I enlighet med Lotfi Zadehs fuzzy logic hänvisar fuzzy till tillstånd som förblir fuzzy och därmed logiskt flervärderade (jfr Bolten 2011, 2).

Från ett tvåvärdigt till ett flervärdigt kulturbegrepp

Den tvåvärdiga kulturuppfattningen under den första moderna eran byggde på idén att varje nation utgjorde sin egen homogena grupp och därmed skulle betraktas som självständig. Enligt detta synsätt löpte kulturella gränser synkront med geografiska gränser och den egna kollektiva identiteten kunde i synnerhet konstrueras genom avgränsning från det främmande. Inom denna binära logik kan faktorer som religion, etnicitet eller språk tolkas som kulturella. Sociologen Ulrich Beck likställer denna tolkning med bilden av en container (jfr Bolten 2013, 2).

Nätverk

I och med globaliseringen förlorade dock denna definition alltmer sin verklighetsförankring. Behållaren ersattes av bilden av ett interkulturellt nätverk, som enligt Bolten är det unika med det multivalenta kulturbegreppet. Hans definition innebär en förändring av perspektivet, som presenterar interkulturella relationer av ömsesidighet istället för att betona skillnader. Varje individ är alltså medlem i olika kollektiv samtidigt, vilket innebär att det inte längre är möjligt att göra generaliseringar, utan snarare att tala om relativa grader av tillhörighet. Detta gäller både på en interkulturell och intrakulturell nivå. Fuzzy-kulturer är därför föremål för ständiga strukturella förändringsprocesser och kan endast beskrivas som öppna och heterogena (jfr Bolten 2011, 2-4).

Det bör betonas att Boltens kulturbegrepp inte ersätter det första, utan inkluderar det. I det mångvärdiga tänkandet om „både/och“ integreras alltså det tvåvärdiga „antingen/eller“. Detta förhållande kan jämföras med det daoistiska yin och yang, som skulle vara otänkbara utan respektive andra (jfr Bolten 2011, 2). Det är omtvistat huruvida det flervärderade kulturbegreppet kan hänföras till den andra moderniteten eller fungerar som ett mellanstadium mellan moderniteterna (jfr. Bolten 2013, 2).

Inzoomning

Problemet med det flervärdiga kulturbegreppet är att dess komplexa tillämpning snabbt kan leda till en analytisk orienteringsförlust. För att förhindra detta rekommenderar Bolten att man först zoomar in på mikronivån i ett konkret kulturellt handlingsfält och sedan zoomar ut till makronivån av strukturella förhållanden. Genom att upprepade gånger växla mellan de två perspektiven kan risken för generalisering minskas, eftersom resultaten redan från början skulle placeras i ett relativt förhållande. Ur ett mikroperspektiv framstår alltså allting oftast som mycket mer heterogent än ur ett makroperspektiv (jfr Bolten 2013, 3). Boltens Sandberg-modell tjänar som ytterligare en illustration av kulturens strukturella och processuella karaktär.

Litteratur

Bolten, Jürgen (2014): Fuzzy Sandberg – oder: (Wie) lassen sich Kulturen beschreiben? http://iwk-jena.uni-jena.de/wp-content/uploads/2019/03/2014_Fuzzy_Sandberg.pdf [12.03.2020].

Bolten, Jürgen (2013): Fuzzy Cultures: Konsekvenser av ett öppet och mångvärdigt kulturbegrepp för konceptualiseringar av interkulturella personalutvecklingsåtgärder. http://iwk-jena.uni-jena.de/wp-content/uploads/2019/03/Bolten_2013_Fuzzy_Cultures.pdf [12.03.2020].

Bolten, Jürgen: Fuzziness and Multivalency (2011): „Interkulturell kompetens“ mot bakgrund av ett öppet kulturbegrepp. http://iwk-jena.uni-jena.de/wp-content/uploads/2019/03/2011_Unschaerfe_Mehrwertigkeit_Ik-Kompetenz_fuzzy.pdf [12.03.2020].

Bolten, Jürgen (2010): Fuzzy Diversity“ som grund för interkulturell dialogkompetens. http://iwk-jena.uni-jena.de/wp-content/uploads/2019/03/2010_FuzzyDiversity_EWE_Auernheimer.pdf [04.03.2020].