Definition av nynazism
Termen „nynazism“ syftar på en politisk grupp som har som sitt främsta kännetecken „strävan (efter 1945) att återuppliva nationalsocialismen“. De viktigaste kännetecknen för gruppens ideologi är nationalism, rasism, kravet på en auktoritär „Führerstaat“ och avskaffandet av demokratiska principer. Till skillnad från den subkulturella högerextremismen kännetecknas nynazisterna av en starkare politisk aktivism. En större del av den nynazistiska scenen identifierar sig direkt med det politiska ledarskapets inriktning och de rasistiska stämningarna under nazitiden, där denna auktoritära statsordning ses som idealet. „I delar av scenen ses dock Adolf Hitlers politik som en avvikelse från den „rena doktrinen“ i den förment sanna nationalsocialismen.“
Uppkomst och spridning
Från slutet av 1970-talet och framåt bildades nynazistiska grupper, främst i DDR (1949-1990), som till skillnad från de gamla nazisterna inte har någon direkt koppling till Tredje riket och Adolf Hitlers regim. Företrädare för nynazismen är därför främst unga människor som ansluter sig till nationalsocialismens ideologier och dessutom uppvisar en högre våldsbenägenhet.
NPD:s (Nationaldemokratiska partiet i Tyskland) förbundsledare Udo Voigt lyckades 1996 vinna över allt fler delar och grupper av det högerextrema spektrumet till sitt parti, varpå den offentliga politiska aktiviteten också har ökat alltmer. Sedan 1997 har mer än 100 högerradikala demonstrationer, marscher och möten hållits varje år.
År 2000 förbjöds många föreningar på grund av den höga nivån av aggression och beredskap att använda våld, och lösa sammanslutningar av människor, även kallade kamratskap, bildades. Antalet nynazister uppgår till 2200.
År 2007 uppskattade den federala myndigheten för skydd av konstitutionen att det fanns cirka 4 400 nynazister och 107 nynazistiska grupper och organisationer. Drygt 5 000 högerextremister uppträder vanligtvis vid offentliga evenemang.
Från 2010 och framåt minskade antalet offentliga evenemang eftersom aktivister upprepade gånger agerade mot dem. Kontoret för skydd av konstitutionen räknar med 153 nynazistiska grupper och 5 600 nynazister.
Kännetecken och inflytande
Anhängare av nynazism kan identifieras på grundval av olika egenskaper:
– de representerar en politiskt extrem, radikal attityd som visas, förespråkas och bevittnas
– den liberala, demokratiska grundordningen förkastas strikt
– de har en önskan om ett auktoritärt och totalitärt statssystem
– de representerar våldsamma, rasistiska och nationalistiska idéer
– andra nationer beskrivs som underlägsna
– önskan om en nationell gemenskap baserad på „ras“, som begränsar individens grundläggande rättigheter och förkastar demokrati
– de är övertygade om antipluralism
– de kräver en ledarstat med en militariserad ordningsprincip
– Det sker ett ständigt förnekande eller relativiserande av nationalsocialismen och det tredje riket, som betraktas som idealet för en statlig ordning.
– Aggressiv hets mot utlänningar, invandrare och flyktingar.
Förr i tiden kunde anhängare och förespråkare av högerextrema politiska åsikter ofta kännas igen på sitt utseende. Bomberjackor, Springer-stövlar och skinnskallar var det typiska utseendet. I dag är detta dock bara en av flera fördomar.
I offentliga sammanhang använder grupperna ofta runor (t.ex. svart sol), tecken från nordisk mytologi (t.ex. det vita keltiska korset som symbol för den „vita rasen“) eller liknande symboler för att identifiera sig. Följande sifferkoder används också ofta offentligt: 18 (Adolf Hitler), 88 (Heil Hitler), 14 (14 ord – David Lane), 19/8 Sieg Heil), 28 (blod och ära), och många fler. .
Sådana symboler och tecken används offentligt, antingen målade eller skrivna, för att provocera motståndare och för att stärka känslan av tillhörighet och gemenskap när de läses. Händelser som solståndsfestivalen eller „Ostara“-festivaler används också som förevändning för att träffas som en högerextremistisk subkultur. På samma sätt uttrycker vissa märken, kläder eller musikstilar en viss tillhörighet:
– Utseende som skinheads (så att man får en fördel i konflikter eller tvister).
– vissa musikgrupper och band (Black Metal, Dark Wave)
– Vissa märken, t.ex. Lonsdale, användes av många nynazister. Sådana märken har upprepade gånger markerat sitt motstånd mot den extrema subkulturen och många motståndare till den har börjat bära dem för att provocera
– skosnörena bärs i två färger (en röd, en vit – blood & honour)
– märket Doc Martens började medvetet tillverka hoppstövlar för att få ut dem bland folket så att de skulle förlora sin negativa konnotation
– märket New Balance användes ofta av NN på grund av „N“ på skorna (de erkände också offentligt mot NN)
– Helly Hanson bärs ofta („H.. H..“)
– Varumärken som Dobermann, Pitbull, Troublemaker, Streetwear, ProViolence förknippas ofta med högerextremister.
– Märket Dobermann har erkänt kopplingar till den högerextrema miljön och säljer medvetet kläderna i butiker med t.ex. Pitbull för att provocera. Eftersom kläderna har en liknande stil tillskrivs båda varumärkena kopplingar till högerextrema miljöer.
Alla nynazister är högerextremister, men alla högerextremister är inte nynazister. Det går inte att avgöra om någon tillhör den nynazistiska subkulturen eller inte baserat på deras yttre utseende.
Nynazism är en politisk och ideologisk rörelse som bygger på nationalsocialismens grunder. Nynazister strävar ofta efter ett etniskt homogent samhälle där vita raser ses som överlägsna. De är vanligtvis antiliberala, antidemokratiska och antipluralistiska och förespråkar våld och terrorism som ett sätt att uppnå sina mål.
De senaste exemplen på nynazism är tyvärr fortfarande tydliga i många delar av världen, inklusive Europa, Nordamerika och Australien. Här är några av de senaste incidenterna och utvecklingarna:
– I Tyskland kom högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD) in i förbundsdagen och har sedan dess inte helt släppt sina rötter i den nynazistiska scenen. Det finns också ett växande antal högergrupper och individer som öppet omfamnar nationalsocialismen.
– I USA har Donald Trumps framgångar stärkt högerrörelsen och lett till en ökning av antalet hatbrott. Ett exempel på detta är Trump-anhängarnas attack mot Capitolium i januari 2021, som innehöll många nynazistiska symboler och slagord.
– I Sverige har högerextrema Nordiska motståndsrörelsen fått ökat inflytande under de senaste åren och har genomfört flera våldsamma attacker. Gruppen har nära kopplingar till den nynazistiska scenen och förespråkar våldsanvändning för att uppnå sina politiska mål.
– I Australien har det under senare år skett en ökning av högerextrema grupper och aktiviteter, inklusive sådana med kopplingar till nynazism. Ett exempel är gruppen Antipodean Resistance, som är känd för sina våldsamma aktioner och nynazistiska åsikter.
Dessa exempel visar att nynazismen fortfarande är ett verkligt hot mot samhället och att vi måste fortsätta att motarbeta denna ideologi och dess anhängare.
Litteratur
Adler, Sabine: Die DDR und ihre Neonazis: Real existierender Rechtsextremismus, 10.10.19, https://www.deutschlandfunk.de/die-ddr-und-ihre-neonazis-real-existierender.862.de.html?dram:article_id=460746 (senast hämtad 04.12.2020)
Egenberger, Christopher (2008): Woran erkennen ich Rechtsextreme? https://www.bpb.de/politik/extremismus/rechtsextremismus/41314/woran-erkenne-ich-rechtsextreme?p=0 (senast hämtad 04.12.2020)
Hennig Eike (1993) Nynazistisk militans och främlingsfientliga livsstilar i den „gamla“ och „nya“ Förbundsrepubliken Tyskland. I: Otto HU., Merten R. (red.) Rechtsradikale Gewalt im vereinigten Deutschland. VS Verlag für Sozialwissenschaften, Wiesbaden.https://doi.org/10.1007/978-3-322-97285-9_5 (senast hämtad 04.12.2020).
Nandlinger, Gabriele: När talar vi om högerextremism, högerradikalism eller nynazism….? 25.07.2008. https://www.bpb.de/politik/extremismus/rechtsextremismus/41312/was-ist-rechtsextrem?p=1 (senast besökt den 04.12.2020)
Radke, Johannes: Der rechtsextreme „Kampf um die Straße“, 14.05.2014, https://www.bpb.de//politik/extremismus/rechtsextremismus/184385/der-rechtsextreme-kampf-um-die-strasse (senast hämtad den 04.12.2020)
https://www.duden.de/rechtschreibung/Neonazismus (senast hämtad den 04.12.2020)
https://www.verfassungsschutz.de/de/service/glossar/neonazismus-neonationalsozialismus (senast besökt den 04.12.2020)
https://verfassungsschutzberichte.de/pdfs/vsbericht-2000.pdf
https://publikationen.uni-tuebingen.de/xmlui/bitstream/handle/10900/63273/vsb2010.pdf?sequence=1&isAllowed=y