Myt

Begreppet myt kommer från det gamla grekiska ordet mýthos „fabel, ord, tal, legend, berättelse“ och har en starkt symbolisk innebörd (jfr Duden 2015, 1113).
Det är svårt att hitta en definition av myt som är tillfredsställande för alla discipliner, eftersom myten inte definieras av objektet för dess budskap, utan av hur den uttrycker det. Det finns formella gränser för en myt, men inte för dess innehåll. Den ursprungliga myten, som överförs genom muntliga berättelser, länkar samman elementära erfarenheter av den egna existensen, samhället och naturen till en fiktiv, känslomässig och symbolisk världsstruktur (jfr Brandt 2004, 10 f.).
Myten är ett kommunikationssystem, ett budskap. Därför kan myten inte vara ett objekt, ett begrepp eller en idé. Snarare är den ett sätt att skapa mening, en form (jfr Barthes 2010, 251). Genom kommunikationssystemet kan allt som ingår i en diskurs bli en myt. I detta avseende bestäms myten inte av sitt budskap, utan av hur det uttrycks (jfr Barthes 2010, 251). Å ena sidan förstås myt som en fiktiv text som skildrar sanningen, och å andra sidan som en fiktiv och osannolik berättelse som i kodad form förmedlar den tidiga mänsklighetens kunskaper och berättelser (jfr Barthes 2010, 252). Myter utgör grunden för kulturen och är oftast polysemiska eller polyfunktionella. De förklarar och påverkar världen genom att tematisera de centrala stadierna i människans liv och sprida teologiska och politiska budskap. Förutom besvärjelser, sagor och legender förekommer myter även i riter och festivaler. I vetenskapliga diskurser undviker man dock att använda termen myt i vardagligt språkbruk (jfr Waechter 2010).

Den moderna myten
I moderniteten kan allt bli en myt. I Metzler Lexikon moderner Mythen namnges och karakteriseras myter som uppstått i moderniteten. Det mytiska förstås som en subjektiv uppfattning av individuell betydelse i form av kulturellt minne, t.ex:
– historiska personer (t.ex. Willy Brandt, Marilyn Monroe)
– fiktiva karaktärer (t.ex. Asterix, Don Quijote)
– Händelser (t.ex. 68-rörelsen, Titanics förlisning)
– Platser (t.ex. Alperna, Dresden)
– Idéer/begrepp (t.ex. frihet, evig ungdom)
– Institutioner (t.ex. underrättelsetjänst, maffia)
Ett exempel på en modern myt är till exempel Pippi Långstrump. Denna figur står för det eviga barnet och har funktionen som bärare av hopp. Paradismyten förknippas med Pippi, eftersom Pippi Långstrump lever i ett paradisliknande tillstånd, fritt från tvång och präglat av vänskap, lust, lycka och fantasi (jfr Wodianka, Ebert 2014, 296-297).

Citat
„Myter är berättelser som människor i alla tider och kulturer berättar för varandra inför till synes oförklarliga fenomen som samtidigt är lika skrämmande som de är förföriska: [den] mytiska berättelsen förvisar det skrämmande främmande i sitt ämne, men bevarar mest den fascinerande ambivalensen som ligger i det oförklarliga.“ (Münker och Roesler 1997, 8)
„Myten döljer ingenting och ställer ingenting till beskådande. Den deformerar. Myten är varken en lögn eller en bekännelse. Den är en deformation.“ (Roland Barthes, 1957)
„Studiet av myter har blivit en kontaktpunkt för många olika forskningsgrenar: […] historiker och sociologer, litteraturvetare och grammatiker, germanister och romanister, keltiska forskare och slavister, de talar alla om det, var och en för sig. Mytologin går inte heller säker från logiker och psykologer, från metafysiker och epistemologer – för att inte tala om gästerna, teosoferna, dagens astrologer eller vetenskapsmännen.“ (Malinowski, 1926)

Litteratur
Barthes, Roland (2010): Vardagslivets myter. Berlin: Suhrkamp.
Brandt, Reinhard (2014): Myt och mytologi. I: Brandt, Schmidt (red.): Myt och mytologi. Berlin: Akademie.
Duden (2015): Deutsches Universalwörterbuch. 8:e uppl. Berlin: Duden.
Malinowski, Bronislaw (1926): Mytens roll i livet. I: ders. (red.): Skrifter om antropologi. Frankfurt am Main.
Münker, Stefan/ Roesler, Alexander (1997): Förord. I: Münker, Stefan/ Roesler, Alexander (red.): Mythos Internet. Frankfurt am Main: Suhrkamp.
Waechter, Matthias (2010): Mytos. I: Docupedia-Zeitgeschichte, Zentrum für Zeithistorische Forschung Potsdam. https://zeitgeschichte-digital.de/doks/frontdoor/deliver/index/docId/581/file/docupedia_waechter_mythos_v1_de_2010.pdf [09.05.19].
Wodianka, Stephanie/ Ebert, Juliane (2014): Metzler Lexikon moderner Mythen: Figuren, Konzepte, Ereignisse. Stuttgart: J. B. Metzler.