Ursprunget och utvecklingen av „Black History Month“ kan spåras tillbaka till den amerikanska intellektuella Carter G. Woodson, som i början av 1900-talet förespråkade att fylla tomrummet av svart amerikansk historia i det kollektiva minnet av USA (jfr Woodson 1926, 238f.).
Historisk utveckling
Tillsammans med andra svarta intellektuella grundade han 1915 Association for the Study of Negro Life and History (ASNLH) och ett år senare Journal of Negro History, där essäer om de svartas historia i USA publicerades (jfr Scott 2011). I ett bidrag till „Negro History Week“ i samma tidskrift fördömde Woodson att det systematiska förtrycket av svarta amerikaner praktiskt taget helt förhindrade möjligheten att uppleva sin egen historia (jfr 1926, 239) och pläderade också för en Negro History Week (jfr ibid., 241). Med hjälp av Woodsons organisation ägde den första Negro History Week rum i februari 1926 med syftet att rekonstruera och popularisera kunskapen om de svartas historia (jfr Scott 2011). Februari månad valdes med omsorg och med respekt för befintliga traditioner, eftersom födelsedagarna för två män som är viktiga för de svartas historia firades vid samma tidpunkt: Abraham Lincoln och Frederick Douglass (jfr ibid.). Woodson använde dock inte detta samtidiga firande för att hedra det genuint manliga motståndet, utan för att hedra det antirasistiska engagemanget hos alla svarta kvinnor och män (jfr. ibid.). Den centrala idén med den första Negro History Week var att ta bort känslan av underlägsenhet från den svarta amerikanska befolkningen och samtidigt visa vita amerikaner att deras uppfattning av världen dominerades av rasfördomar (Woodson 2002, 27). För detta ändamål skapade Woodsons organisation läromedel i form av bilder, lektionsplaner, pjäser och informationsaffischer (jfr. Scott 2011). Woodson själv hade tidigt argumenterat för att firandet borde förlängas, eftersom han var övertygad om att Black History var mycket viktigare och mer omfattande än vad som kunde representeras i ett veckolångt firande. Redan på 1940-talet började svarta människor i delstaten Virginia att förlänga Remembrance Week till en månad. Händelserna under 1960-talet i USA hade en stor inverkan på intresset för svart historia och Negro History Week omvandlades därför till „Black History Month“ (BLM) under årtiondets lopp (se ibid.). 1976, på 50-årsdagen av de första firandena, döpte Woodsons organisation officiellt om Negro History Week till Black History Month och institutionaliserade firandet över hela landet, vilket sedan dess har fått offentligt stöd av varje sittande president (jfr ibid.).
Månaden för svart historia i Tyskland
I Tyskland ägde de första firandena av Black History Month rum i Berlin på 1980-talet, och eftersom många anställda som var stationerade i Tyskland och medlemmar av den amerikanska armén deltog, var firandet starkt präglat av det amerikanska ursprunget (jfr Asher 2015, 45). I och med Tysklands återförening diversifierades och växte den svarta tyska gemenskapen, så att det „ursprungliga[] fokuset på afroamerikansk historia“ (ibid.) fick ge vika för en ny läroplan som behandlade den afrikanska diasporan i Tyskland (jfr ibid., 45; 49). Black History Month firas nu i många större tyska städer, med historiska föreläsningar, konstutställningar, visningar, uppläsningar, filmvisningar, teaterproduktioner, paneldiskussioner och även aktiviteter för barn för att föra den svarta diasporans historia till allmänheten (Cf. ibid., 49). Ursprungligen lanserades den tyska Black History Month av initiativet „Svarta människor i Tyskland“ (ISD-Bund e.V.), varefter många andra föreningar och organisationer anslöt sig. På grund av vissa meningsskiljaktigheter kan denna mångfald av organisatörer till och med ha lett till att den tyska BLM inte ägde rum under en kort tidsperiod. Under tiden tog den „icke-svarta organisationen […] ‚Institute of Cultural Diplomacy‘ (ICD)“ (Asher 2015, 45) över organisationen av BLM, som hade tillräckliga ekonomiska resurser för att erbjuda ett omfattande program, men kritiserades skarpt för att inte vara en svart organisation (jfr. ibid.). Som ett resultat av dessa tvister har organisationen av den tyska BLM varit „Workshop of Cultures“ ansvar sedan 2011 (jfr ibid.).
Litteratur
Asher, N. (2015): Historien om Black History Month i Tyskland. I: D. Bergold Caldwell, L. Digoh et al (red.): Spiegelblicke. Perspektiv på den svarta rörelsen i Tyskland. Berlin: Orlanda, 44-50.
Scott, D. (2011): Origins of Black History Month. https://asalh.org/about-us/origins-of-black- history-month/ [27.09.2020].
Woodson, C. G. (1926): Negro History Week. I: The Journal of Negro History 11(2), 238-242.
Woodson, C. G. (2002): Beaktande av Negro History Week. I: Black History Bulletin 65(1), 21- 33.