Kulturell sfär

Neologismen kultursfär är en sammansättning av termen kultur och den geometriska kroppssfären och kan spåras tillbaka till Herder. Herder kallar också denna illustrativa modell för „kulturernas sfärmodell“. Det latinska ordet cultura betyder „vård, odling“ (jfr Metzler Lexikon 2007, 407). Ordet kultur användes för första gången som en vetenskaplig term på 1700-talet i motsats till natur och betecknar „varje form av mänsklig utbildning, aktivitet och produktion som går utöver vad som är givet av naturen och producerar nya artefakter, färdigheter, betydelser och symboler“ (Metzler Lexikon 2007, 407).

Civilisation

I Frankrike användes termen kultur som en synonym till civilisation (cf. Metzler Lexikon 2007, 408) för att beskriva fakta, mänskliga förmågor och prestationer som baserades på en viss grad av utbildning och för att skilja den från barbari. Idag används begreppet på ett liknande sätt, så att kultur i en snävare bemärkelse förstås som scenkonst, bildkonst, musik, teater, film, litteratur eller arkitektur (kulturglossar.de 2019).

Begreppets betydelse utvidgades dock med tiden, så att begreppet kultur idag, enligt den vardagliga, icke-vetenskapliga förståelsen, betyder egenskaper hos människor och deras gemensamma förfäder. Det står för „den levande värld som vi rör oss i, som vi har skapat och ständigt återskapar genom vårt samliv, och som vi oftast rör oss i oreflekterat (gemensamma värderingar/åsikter)“ (kulturglossar.de 2019). Detta inkluderar bland annat seder, värderingar, normer och språk.

Den sfäriska modellen av kulturer

I sin sfäriska kulturmodell försöker Herder „omfatta alla mänskliga livsyttringar“ (Kohl 2013, 23). Han utgår från att kulturer är självständiga, homogena system som har ett centrum eller en tyngdpunkt som ett klot. Tyngdpunkten kan definieras av etnicitet eller medlemskap i ett folk och det gemensamma språket. Herders sfäriska modell och hans begrepp om en homogen, sluten kultur kan förklaras med idén om nationalstaten som uppstod på 1700-talet och som man försökte genomföra radikalt normativt under nationalsocialismen (Welsch 2010, 8 ff.) Den kritiseras dock av nutida forskare. Den bortser från att „etnisk blandning“ (Kohl 2013, 24) kan äga rum och att detta alltid har skett genom migrationsprocesser. Exempel på detta är folkvandringar och flykt av politiskt förföljda människor under 1900- och 2000-talen.

Sub- och ungdomskulturer

Dessutom kritiseras att en individ enligt detta synsätt inte får avvika från sin kultur, utan måste bete sig i enlighet med de sociala värderingar som finns i denna kultur. I detta sammanhang visar sig redan definitionen av kulturens sociala värderingar vara problematisk, eftersom det även inom ett samhälle som betecknas som en kultur kan finnas skillnader i utbildningsnivå, ekonomisk situation och politisk inriktning. I ett samhälle utvecklas ofta många subkulturer och ungdomskulturer, som också kan konkurrera med varandra. Ett exempel på detta är 1980-talets popperörelse och punkrörelse.

Litteratur

Burgdorf, D./ Fasbender, C./ Moennighoff, B. (red.) (2007): Metzler Lexikon Literatur. Termer och definitioner. 3:e upplagan. Stuttgart, Weimar: J. B. Metzler.

Welsch, W. (2010): Standbeine får inte bli till Klumpfuß. Wolfgang Welsch i samtal om ett transkulturellt orienterat samhälle – och hur musik kan föra människor samman. I: Musikforum. Bortom gränserna. Vägar in i transkulturella världar. Nummer 1. Januari-mars.

Schönhuth, M. (u.å.): Das Kulturglossar. http://kulturglossar.de/html/k-begriffe.html#kulturbegriff_eng [03.12.2019].

Kohl, P. (2013): Omvärdering och identitet i transkulturella rum. Olika receptioner av två stadsdelar i Mannheim. Wiesbaden: Springer.