Kultur

Forskares definitioner och UNESCO:s definition

Det finns många, ibland mycket olika, definitioner av begreppet kultur, vilket framgår av följande:

1. „Kultur är den kollektiva programmering av sinnet som skiljer medlemmarna i en grupp eller kategori av människor från en annan“ (Hofstede 1991), säger kulturforskaren Geert Hofstede.

2. Den amerikanske etnologen Clifford Geertz formulerade följande definition: „Kultur är det sätt på vilket människor kommunicerar, överför och utvecklar sin kunskap om attityder till livet. Kultur är det mönster av meningsskapande inom vilket människor tolkar sina erfarenheter och styr sina handlingar.“ (Geertz 1973)

3. Alexander Thomas försöker också närma sig begreppet kultur: „Kultur är ett universellt fenomen. Alla människor lever i en specifik kultur och vidareutvecklar den. Kultur strukturerar ett handlingsfält som är specifikt för befolkningen, allt från skapade och använda föremål till institutioner, idéer och värderingar. Kultur manifesterar sig alltid i ett orienteringssystem som är typiskt för en nation, ett samhälle, en organisation eller en grupp. Detta orienteringssystem bildas av specifika symboler (t.ex. språk, gester, ansiktsuttryck, kläder, hälsningsritualer) och överförs i respektive samhälle, organisation eller grupp, dvs. till nästa generation. Orienteringssystemet definierar för alla medlemmar deras tillhörighet till samhället eller gruppen och gör det möjligt för dem att hantera sin egen miljö. Kultur påverkar uppfattningar, tänkande, värderingar och handlingar hos alla medlemmar i respektive samhälle. Å ena sidan skapar det kulturspecifika orienteringssystemet möjligheter och incitament för handling, men å andra sidan skapar det också förutsättningar för handling och sätter gränser för handling.“ (Thomas 1996)

4. UNESCO-kommissionens definition lyder: „Kultur kan i vidaste bemärkelse betraktas som helheten av de unika andliga, materiella, intellektuella och känslomässiga aspekter som kännetecknar ett samhälle eller en social grupp. Detta omfattar inte bara konst och litteratur, utan även levnadssätt, grundläggande mänskliga rättigheter, värdesystem, traditioner och trosuppfattningar.“ (UNESCO-kommissionen 1983, 121)

5. Tylor, Cassirer, Trompenpaars/Hampden-Turner, Hansen och Werlen närmar sig också en definition från helt olika perspektiv: „(Kultur är) i vidaste etnografiska mening, det förkroppsligande av kunskap, tro, konst, moral, lag, sed och alla andra förmågor och vanor som människan som medlem av ett samhälle har förvärvat.“ (Tylor 2011)

6. „Som helhet kan kultur beskrivas som processen av människans progressiva självbefrielse. Språk, konst, religion och vetenskap utgör skilda faser i denna process. I dem alla upptäcker och bevisar människan en ny kraft – kraften att konstruera sin egen, en ‚ideal‘ värld.“ (Cassirer 2007, 345)

7. En fisk upptäcker sitt behov av vatten först när den inte längre befinner sig i det. Vår egen kultur är som vatten för en fisk. Den ger oss näring. Vi lever och andas genom den. (Trompenaars/ Hampden-Turner 2012, 27)

8. Kultur betyder kollektivt enhetligt beteende. (…) Fenomenet kultur består av tre faktorer: standardisering, kommunikation och kollektivitet.“ (Hansen 2011, 29 u. 32)

9. „I en sociologisk förståelse avser kultur totaliteten av de bedömda och värderande handlingssätten hos medlemmarna i ett samhälle samt deras resultat. ‚Kultur‘ ska varken förstås rent materiellt som en summa av artefakter eller enbart i abstrakt mening som ett system av värderingar, eftersom begreppet inbegriper båda aspekterna.“ (Werlen 2008, 359)

Litteratur

Cassirer, E. (2007): Försök om människan. Introduktion till en kulturfilosofi. 2:a uppl. Hamburg.

Tyska kommissionen för UNESCO (red.) (1983): Världskonferens om kulturpolitik. Slutrapport från den internationella konferens som UNESCO anordnade i Mexico City den 26 juli till 6 augusti 1982. I: UNESCO Conference Reports, nr 5. München: Saur 1983, 121.

Hansen, K. P. (2011): Kultur och kulturstudier. 4:e uppl. Tübingen/ Basel.

Trompenaars, F./ Hampden-Turner, C. (2012): Att rida på kulturens vågor. Att förstå mångfald i globala företag. 3:e uppl. London/ Boston.

Tylor, E. B. (2011): Primitiv kultur. I: Hansen, K. P. (red.) (2011): Kultur och kulturstudier. 4:e uppl. Tübingen: Basel, 29.

Werlen, B. (2008): Samhällsgeografi. 3:e uppl. Bern.