Kroppsspråk

Kroppsspråk är ett allestädes närvarande fenomen. Å ena sidan försöker vi „läsa“ och tolka andras kroppsspråk, å andra sidan gör andra samma sak med oss. I interkulturell kommunikation är kroppsspråket av särskild betydelse.

Vad är egentligen kroppsspråk?

– Ansiktsuttryck

– Gester (särskilt överkroppens rörelser, t.ex. armar)

– Proxemik (Hur håller vi avstånd? Hur rör vi oss i rummet?)

– Taxis (rörelseriktning, t.ex. ögonkontakt)

– Röst (t.ex. mjuk, ljudlig, djup)

Allestädes närvarande fenomen

Allt detta är kroppsspråk. Det kompletterar det vi säger och är alltid kontextberoende. Dessutom är kroppsspråket allestädes närvarande. I ett personligt samtal är vi särskilt uppmärksamma på ansiktsuttryck. I telefon lyssnar vi på hur den andra personens röst låter. Otaliga emoticons imiterar vårt kroppsspråk på smartphones. Kroppsspråket är därför av stor betydelse för den interpersonella kommunikationen.

Funktioner

Talforskaren Christa Heilmann definierar totalt fyra funktioner för kroppsspråket (jfr Heilmann 2009):

Syntaktisk funktion: Med gester och ansiktsuttryck strukturerar vi det som sägs, säkerställer begriplighet och förståelighet.
Pragmatisk funktion: Kroppsspråket avslöjar mer än ord om vår sinnesstämning och våra känslor. På så sätt påverkar kroppsspråket våra interaktioner. Kroppsspråket kan väcka känslor, lösa konflikter eller intensifiera dem, så att det fungerar som en förstärkare.
Semantisk funktion: Den pekar ut motsägelser på budskapsnivån. Kroppsspråket har en mer trovärdig effekt på många människor. Så i vardagen kontrollerar vi alltid hur något sägs (jämfört med vad som sägs).
Dialogisk funktion: Vem talar när? Detta är den reglerande funktionen när det gäller byte av talare inom konversationer.

Interkulturella särdrag

Det finns ytterligare särdrag i interkulturell kommunikation. Kan kroppsspråk vara rätt eller fel? Nej, det kan i bästa fall avvika från en viss förväntan. Dessa förväntningar är kulturellt formade. De motsvarar ofta vad vi är vana vid. Kroppsspråket skiljer sig därför mycket från kultur till kultur (men även inom en kultur, jfr generationsklyfta och subkulturer). Dessutom förändras kulturer och nya former uppstår (t.ex. ungdomliga hälsningar). I interkulturell kommunikation uppstår ofta missförstånd eftersom vi inte känner till kroppsspråket i andra kulturer.

Att hantera olikhet

Dessutom spelar utvärderingen av det främmande kroppsspråket en viktig roll. Känner vi oss störda av skillnaden? Ja, kanske. Det främmande beteendet kan också uppfattas som felaktigt. „Måste du prata så högt?“ „Man ska inte krama gifta kvinnor!“ „Varför äter han med öppen mun och smackar med läpparna?“

Vad vi ofta glömmer bort: Andra kan bli lika irriterade på vårt beteende. Vilka slutsatser kan vi dra av dessa överväganden? Det är nödvändigt att ständigt reflektera över olika kulturella kroppsspråk för att inte bli en passiv marionettdocka i vår egen kultur.

Litteratur

Argyle, Michael (1996): Kroppsspråk och kommunikation. Handbok i icke-verbal kommunikation. Paderborn: Junfermann.

Galli, Johannes (2008): Kroppsspråk och kommunikation. Freiburg: Galli.

Heilmann, Christa M. (2009): Att förstå och använda kroppsspråk på rätt sätt. München: Reinhardt.