Logo_Hyperkulturell_Zusatz_Final_01-01Logo_Hyperkulturell_Zusatz_Final_01-01Logo_Hyperkulturell_Zusatz_Final_01-01Logo_Hyperkulturell_Zusatz_Final_01-01
  • Info
  • Materialschrank
  • Lexikon
  • E-Learning
  • Seminare
✕

Kritisk vithet

Begreppet kritisk vithet syftar på en differentierad och reflekterad granskning av vithet som en social kategori och har sin grund i både akademiska och politiska synsätt. Den bokstavliga tyska översättningen Weißsein (vithet) har knappast vunnit acceptans inom forskningen, eftersom den ger intryck av att främst hänvisa till människors hudfärg. I första hand är det dock aspekter som ekonomisk, social och kulturell makt som är relevanta, vilket går hand i hand med den sociala markeringen av människor som vita (jfr Tißberger 2017, 16).

 

Vithet som norm – ett misstag i tänkandet

Grundläggande för det kritiska vithetsbegreppet är antagandet att vita människor förstår sin hudfärg och de tillhörande sociala privilegierna som normen, medan människor som är socialt markerade som icke-vita uppfattas som främmande. Denna process av så kallat othering leder till att vita människor etablerar sig som norm och därmed manifesterar sin sociala maktstatus, även om detta är ogrundat (jfr Albrecht 2017, 232). Detta undermedvetna tankemönster, oavsett avsikt, leder till rasistiska tankesätt och kan förstås som en manifestation av strukturell rasism (jfr Hyatt 2015).

 

Ursprunget till kritiska vithetsstudier

Den kritiska vithetsforskningen grundades på litteraturvetaren Bell Hooks (Gloria Jean Watkins) insikt att ras i USA alltid syftar på människor som inte är vita. Följaktligen skiljer man mellan etniskt märkta och icke-märkta vita människor. Med tanke på slaveriet, den „rasmässiga“ segregationen och rasismen i USA:s historia visar detta på en reproduktion av hegemoniska strukturer som inte är berättigade och inte kan rättfärdigas. Liknande sociala strukturer kan också identifieras i Tyskland, som är nära kopplade till det tyska imperiets kolonialpolitik (jfr Hyatt 2015).

 

 

Litteratur

Albrecht, Monika (2017): Vithet. I: Göttsche, Dirk/ Dunker, Axel/ Dürbeck, Gabriele (red.): Handbuch Postkolonialismus und Literatur. Stuttgart: Metzler.

Hyatt, Millay (2015): Vithet som privilegium. https://www.deutschlandfunk.de/critical-whiteness-weisssein-als-privileg.1184.de.html?dram:article_id=315084 [mars 2020].

Tißberger, Martina (2017): Kritisk vithet. Om psykologin bakom hegemonisk självreflektion i skärningspunkten mellan rasism och genus. Wiesbaden: Springer.

https://www.youtube.com/@hyperkulturell

Themen

Antisemitismus Benjamin Haag Bulgarisch Chinesisch Diskriminierung Diversität Dänisch Englisch Estnisch Finnisch Flucht Flüchtlinge Französisch Griechisch Heimat Identität Indonesisch Integration Interkulturelle Kommunikation interkulturelle Kompetenz Interkulturelles Lernen Islam Italienisch Japanisch Koreanisch Kultur Lettisch Litauisch Migration Niederländisch Norwegisch Polnisch Portugiesisch Rassismus Rumänisch Russisch Schwedisch Slowakisch Slowenisch Spanisch Tschechisch Türkisch Ukrainisch Ungarisch Werte
✕
© 2024 Hyperkulturell.de       Impressum      Nutzungsregeln       Datenschutz