Kommunikation (interkulturell)

Interkulturell kommunikation avser en „interpersonell interaktion med hjälp av språkliga koder mellan medlemmar av olika grupper eller kulturer“ och består av termen interkulturalitet, en „term för den filosofiska och kulturvetenskapliga uppfattningen av relationer mellan […] kulturer“ och det latinska ordet communicatio „kommunikation/förståelse“ (Metzler Lexikon 2013, 343-344 u. 389).

Form av interaktion

Det „kommunikationssätt som särskilt studerats inom ramen för etnolingvistik, pragmatik och sociolingvistik“ i form av „tal, gester, ansiktsuttryck“ (Lexikon der Sprachwissenschaft 2008, 302) och enligt Lüsebrink även med hänsyn till „materiell kultur“ (Lüsebrink 2004, 10), utgör en interaktionsform „mellan människor från olika (sub)kulturella kretsar vars framgångsrika kommunikation ofta hotas av fördomar (stereotyper) och missförstånd på grund av kulturella skillnader“ (Lexikon der Sprachwissenschaft 2008, 302).

Nyckelkvalifikation

Termen myntades under 1960-talet i USA som en del av bildandet av teoretiska koncept för tvärvetenskapliga kommunikationsstudier. Sedan 1970-talet har det även skett en utveckling av empirisk forskning i Tyskland med fokus på „kopplingen mellan språk, situationer och identitet med former och tolkningar av handling“ (Metzler Lexikon 2013, 344).

Denna „dynamiska (kommunikations-)process som präglas av empati, tolerans och kulturspecifik kunskap har som mål att skapa gemensamma betydelser“ och utgör mot denna bakgrund en nyckelkompetens som idag efterfrågas inom „alla samhällsområden“ (Metzler Lexikon 2013, 344) i samband med den ständigt fortskridande globaliseringen.

System för kulturell orientering

Enligt Podsiadlowski handlar det om en anpassning till andra kulturer, vilket förutsätter (interkulturell) kompetens. Det handlar om att „förstå andra kulturers orienteringssystem för perception, tänkande och värderingar […]“ och tillämpa det i sitt eget „tänkande och agerande i det främmande kulturella handlingsfältet“ (Podsiadlowski 2004, 50). Interkulturell kommunikation bidrar till exempel till „framgångsrik internationell verksamhet“ i samband med affärsresor (jfr Podsiadlowski 2004, 45-47).

Etnologi och makt

För Lüsebrink spelar å andra sidan „hänsyn till det historiska sammanhanget“ samt aktuella utvecklingsprocesser, med hänsyn till medieutvecklingen, också en viktig roll för att få en så differentierad helhetsbild av interkulturell kommunikation som möjligt (jfr Lüsebrink 2004, 12).

Samtidigt kritiserar han dess starka orientering mot ekonomins handlingsfält, med hänvisning till de „sociala maktcentra“ samt dess ofta resulterande „inhumana instrumentalisering av dessa centra“. Antropologins egentliga arbetsfält, dvs. forskningen om det komplexa och mångfacetterade „kulturbegreppet“, missas om man inte tar hänsyn till „grupper och samhällen som lever i periferin, [dvs.] på maktens marginaler i det globala systemet“ (Lüsebrink 2004, 46 f.). Det är också tveksamt i vilken utsträckning den ensidiga anpassningen till främmande kulturella sammanhang som Podsiadlowski tar upp kan möjliggöra en framgångsrik mänsklig samexistens på lång sikt.

Litteratur

Bußmann, Hadomud (2008): Interkulturell kommunikation. I: Lexikon der Sprachwissenschaft. 4:e upplagan. Stuttgart: Kröner, 302.

Lüsebrink, Hans-Jürgen (2004): Begrepp för interkulturell kommunikation. Teoretiska ansatser och praktiska referenser i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ingbert: Röhrig Universitätsverlag.

Müller-Hartmann, Andreas (2013): Interkulturell kommunikation. I: Nünning, Ansgar (red.): Metzler Lexikon. Litteratur- och kulturteori. Tillvägagångssätt – Personer – Grundläggande termer. 5:e uppl. Stuttgart/ Weimar: J. B. Metzler, 344.

Podsiadlowski, Astrid (2004): Interkulturell kommunikation och samarbete. Utbildning i interkulturell kompetens. Med övningar och fallstudier. München: Franz Vahlen.

Schmidt, Siegfried J. (2013): Kommunikationsteori. I: Nünning, Ansgar (red.): Metzler Lexikon. Litteratur- och kulturteori. Tillvägagångssätt – Personer – Grundläggande termer. 5:e uppl. Stuttgart/ Weimar: J. B. Metzler, 389.

Sommer, Roy (2013): Interkulturalitet. I: Nünning, Ansgar (red.): Metzler Lexikon. Litteratur- och kulturteori. Infallsvinklar – Personer – Grundläggande termer. 5:e uppl. Stuttgart/ Weimar: J. B. Metzler, 343 f.