Integration

Begreppet integration (latin integratio) betyder „återskapande av en helhet“ (Hillmann 2007, 383). Inom sociologin avses en „beteende- och medvetanderelaterad integration i eller anpassning till värderingsstrukturer och beteendemönster“ (ibid.). Vanligtvis ställs en social grupp eller individer i ett homogent samhälle mot varandra och jämförs med varandra, så att man kan göra en klassificering mellan de integrerade och de icke-integrerade (jfr Gregori 2015, 25). Det är en mycket komplex term, så det finns ingen konsensus om vad som exakt menas med den (jfr Grosche 2015).

Olika definitioner

Expertrådet (SVR) för tyska stiftelser för integration och migration ger följande definition:

SVR förstår integration som allas deltagande i de centrala områdena i det sociala livet med så lika möjligheter som möjligt. Dessa sträcker sig från uppfostran och tidig utbildning i familjen samt i offentliga förskoleinstitutioner, skolutbildning, yrkesutbildning och ett liv som är självbestämt genom arbete och dess inkomster och inte beroende av transfereringar, till politiskt deltagande – som är beroende av status – samt deltagande i de mest varierande skydds- och välfärdssystemen i rätts- och välfärdsstaten (Sachverständigenrat deutscher Stiftungen für Integration und Migration 2019). Filsinger bekräftar denna definition och sammanfattar integration som „lika deltagande (tillgång till rättvisa) i samhällets ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella resurser“ (jfr Hinrichs 2003 citerad i Filsinger 2008, 8).

Systemintegration och social integration

Esser skiljer däremot mellan social integration och systemintegration för att göra begreppet mer begripligt. Med systemintegration menas integration av ett socialt system som helhet (jfr Esser 2004, 53). Social integration, å andra sidan, avser förhållandet mellan individer och deras inkludering i ett redan existerande socialt system (jfr ibid., 46). Fyra dimensioner kan särskiljas från varandra:

– Kultur, som avser assimilering av „kunskaper, färdigheter och kulturella ‚modeller‘, särskilt inklusive språklig socialisering“ (ibid.),

– Placering, som avser „antagande av rättigheter och intagande av positioner“ (ibid.),

– interaktion, som handlar om att knyta sociala relationer och ingå i centrala nätverk (jfr ibid.), och

– identifikation, som uppnås genom en viss lojalitet mot det sociala systemet (jfr ibid.).

Integration kan lyckas på olika sätt, men här följer några allmänna tips:

Lär dig språket: En av de viktigaste förutsättningarna för en lyckad integration är att lära sig värdlandets språk. Goda språkkunskaper gör det lättare att knyta kontakter, hitta arbete och orientera sig i vardagen.
Var uppmärksam på kulturella skillnader: Kulturella skillnader kan vara ett hinder för en lyckad integration. Det är viktigt att känna igen och respektera dessa skillnader. Här kan interkulturell utbildning eller samtal med lokalbefolkningen bidra till att utveckla förståelse för varandra.
Skapa kontakter: Kontakter med lokalbefolkningen och andra invandrare kan hjälpa dig att snabbare komma in i din nya miljö. Detta kan ske genom klubbar, grannskapsmöten eller idrottsklubbar.
Sök arbete: Arbete är en viktig del av integrationen. En anställning ger inte bara ekonomisk trygghet, utan också möjlighet att umgås och förbättra språkkunskaperna. 5.
Engagera dig i samhället: Att engagera sig i samhället kan bidra till att främja integrationen. Det kan ske genom volontärarbete, politiskt engagemang eller kulturella aktiviteter.
Var positiv: integration är en process som tar tid och kräver tålamod. Det finns bakslag och svårigheter, men det är viktigt att vara positiv och fokusera på de positiva aspekterna.

Sök stöd: Det är viktigt att söka stöd när svårigheter uppstår. Det kan vara professionella rådgivningstjänster, men också vänner, familj eller religiösa samfund.

Litteratur

Esser, Hartmut (2004): Vilket alternativ till „assimilering“ finns egentligen? I: Bade, Klaus/ Bommes, Michael (red.): Migration-Integration-Bildung. Grundläggande frågor och problemområden. IMIS-Beiträge Heft 23. Osnabrück, 41-59.

Filsinger, Dieter (2008): Villkor för framgångsrik integration – Övervakning och utvärdering av integration. Expertutlåtande på uppdrag av Friedrich Ebert Foundation. Bonn.

Georgi, Viola B. (2015): Integration, mångfald, inkludering. I: Magazin II, 25-27. https://www.die-bonn.de/zeitschrift/22015/einwanderung-01.pdf [19.08.19].

Grosche, M. (2015). Vad är inkludering? I: Kuhl, P./ Stanat, P./ Lütje-Klose, B./ Gresch, C./ Pant, H. A./ Prenzel, M. (Eds.): Inklusion von Schülern und Schülern mit sonderpädagogischem Förderbedarf in Schulleistungserhebungen. Grunder och resultat. Wiesbaden: Springer, 17-39.

Hillmann, Karl-Heinz (2007): Wörterbuch der Soziologie. 5:e upplagan. Stuttgart: Kröner.

Expertrådet för tyska stiftelser om integration och migration (2019): Immigration Society. https://www.svr-migration.de/glossar/ [19.08.19].