Inkludering

Det finns olika definitioner eller områden för inkludering. Med hänvisning till ordets latinska ursprung kommer inkludering från includo „att innesluta, att begränsa“ (jfr Pons). Inkludering ses som motsatsen till exkludering eller som en utvidgning av begreppet integration (jfr Rohrmann 2014, 163).

Integration och exkludering

Enligt Dudens ordbok avser exkludering en uteslutning eller ett uteslutande. Integration definieras som inkludering eller sammankoppling av olika personer eller grupper i en social och kulturell enhet. Integration används också som en synonym till inkludering, eftersom det senare inte var så vanligt förr i tiden. Det finns dock betydande skillnader. Även om integration innebär inkludering, kvarstår ett visst avstånd som skiljer individer med vissa egenskaper från andra. Det finns en differentiering mellan typen „normal“ och typen „annorlunda“ (jfr Grimm/ Meyer/ Volkmann 2015, 146). En inkluderande skola tar till exempel emot barn med funktionsnedsättningar, men anpassar sig inte efter deras särskilda behov (jfr Grimm/ Meyer/ Volkmann 2015, 145 f.).

Inkludering innebär å andra sidan att alla individer inkluderas – oavsett vilket kön eller vilken etnicitet de tillhör eller om de är fysiskt eller psykiskt funktionshindrade. I ett heterogent samhälle är alla lika mycket värda. Det finns ingen „normal“ eller „annorlunda“ typ som samhället har satt upp. I exemplet med skolan innebär detta att gamla, traditionella strukturer bryts ner och att allas behov tillgodoses individuellt (jfr Grimm/ Meyer/ Volkmann 2015, 145).

Inkludering och pedagogik

Inkluderingspedagogik handlar om att barn med och utan funktionsnedsättning ska lära sig tillsammans i vanliga förskolor och skolor. Detta ska också utvidgas till att omfatta samarbete i vuxen ålder. Men kan barn med funktionsnedsättningar, mentala eller fysiska, lära sig på samma sätt som barn utan funktionsnedsättningar?

Feuser definierar pedagogik som inkluderande pedagogik som undervisar, utbildar och tränar – med rättvisa för varje individ och utan att utesluta eller marginalisera elever (jfr Feuser 2005, 134). Att bara gå i en vanlig skola innebär inte inkludering för ett funktionshindrat barn, eftersom han eller hon bara integreras externt, men fortsätter att exkluderas internt (psykologiskt/mentalt). Feuser nämner Guarinos bur runt barnets huvud som ett bildligt exempel på detta (jfr Feuser 2005, 168 ff.).

Följaktligen är eleverna heterogena människor i en integrativ enhet som lär sig tillsammans i samarbete med varandra (jfr Feuser 2005, 173). Sammanfattningsvis innebär en integrativ eller inkluderande allmän pedagogik därför att „alla barn och elever leker, lär och arbetar i samarbete med varandra på sina respektive utvecklingsnivåer i enlighet med sina aktuella perceptuella, tankemässiga och handlingsmässiga kompetenser i orientering mot ’nästa utvecklingszon‘ på och med ett gemensamt objekt“ (Feuser 2005, 174).

Inkludering i sociologin

Begreppet nation fick betydelse framför allt under 1800- och 1900-talen, då strävandena och längtan efter en enhetlig och enad stat ökade och till slut förverkligades, särskilt i Tyskland. Det skulle ske en förändring från ett lapptäcke av furstendömen till ett Tyskland som en nation.

I den meningen har en nation en inkluderande funktion, baserad på språk och en gemensam kultur, genom att den ingår i eller förenas till en stor helhet.

Samtidigt har en nation en exklusiv karaktär, den tjänar till att utesluta andra stater/nationer, vilket är grunden för begreppets framgång (jfr Stichweh 2005, 42 f.). Begreppet nation har dock inte alltid varit exklusivt i förhållande till invandring, utan har både tidigare och idag tjänat till att avgränsa andra stater och samtidigt varit en förpliktelse för undersåtarna gentemot staten.

Under den tidigmoderna eran var invandring önskvärd; den sågs som ett förvärv av nya undersåtar och därmed nya resurser. Emigration, å andra sidan, var starkt motarbetad (jfr Stichweh 2005, 41). Från och med 1800- och 1900-talet förändrades detta. Rätten att emigrera blev allt viktigare, men invandringen blev svårare på grund av de nationalsocialistiska idéernas framväxt och medvetenheten om den ökande bristen på utrymme och resurser (jfr Stichweh 2005, 152).

Detta ledde till bildandet av ett globalt samhälle bestående av nationalstater, som strävar efter en välfärdsstat internt, men medvetet skapar en obalans externt för att skilja sig från varandra och konkurrera med varandra. Invandrare är därför ett hot mot varje individ från denna välfärdsstat när det gäller hans eller hennes andel av denna välfärd. Denna stängning av välfärden förstärks av kulturen och etnifieringen av dess medlemmar, vilket understryker dess stängningstendens (jfr Stichweh 2005, 152 f.).

Å andra sidan är staten resonansen av en nationell union, en möjlighet till full integration, inte nödvändigtvis på en social utan på en rättslig grund, till exempel utvidgningen av skilsmässolagen på 1960-talet, lika rösträtt för alla eller obligatorisk utbildning och militärtjänst. Detta följdes inledningsvis av en inkluderingsfas, som möjliggjorde deltagande. I det fortsatta förloppet, som i dag, där deltagande också uppfattas som tvång eftersom individen skjuts i bakgrunden, kan en tendens till frihet att inte delta urskiljas. Därmed förlorar nationsbegreppet ytterligare betydelse (jfr Stichweh 2005, 43).

Lika lön för lika arbete – ekonomisk utslagning

Den ekonomiska exkluderingens effekter på privat- och samhällslivet kommer att visas med hjälp av exemplet könsbaserade löner på arbetsmarknaden.

Först och främst bör det sägas att ekonomisk utestängning inte grundar sig på bristande effektivitet, utan på de sociala resultaten av fördelningen av makt och resurser (jfr Schönpflug 2009, 88).

Könsrelationer har uppstått ur sociala hierarkier som befästs i separationen mellan offentliga och privata handlingar, dvs. förvärvsarbete och hushållsarbete. Och även om kvinnor kan frigöra sig från hushållsarbetet, vilket ofta bara är fallet på deltid, identifieras de ofta med rollen som mor eller vårdare, vilket påverkar deras yrkesområde. Dessutom är kvinnor utestängda från höginkomstpositioner inom vetenskap, politik och ekonomi, som är fria från inflytande och makt (jfr Hanappi- Egger/ Hofmann 2005). Kvinnor begränsas alltså i sin livsstil och autonomi på grund av bristen på erkännande som socialt går hand i hand med högre ekonomiska positioner.

Sammanfattningsvis är exkludering orsaken till behovet av inkludering.

Litteratur

Duden. Dudens ordbok online. https://www.duden.de/suchen/dudenonline/integration [16.12.2018].

Duden (2006): Die deutsche Rechtschreibung. 24:e upplagan. Mannheim: Bibliographisches Institut.

Feuser, Georg (2005): Funktionshindrade barn och ungdomar. Mellan integration och segregation. 2:a uppl. Darmstadt: Wissenschaftliche Buchgesellschaft.

Grimm, Nancy/ Meyer, Michael/ Volkmann, Laurenz (2015): Att undervisa i engelska. Tübingen: Narr Francke Attempto.

Isop, Utta/ Ratkovic, Viktorija (red.) (2011): Levande skillnader. Kulturstudier och genuskritiska perspektiv på inkludering och exkludering. Bielefeld: transkript.

Pons. Online Dictionary. https://de.pons.com/%C3%BCbersetzung? q=includo&l=dela&in=la&lf=la [16.12.2018].

Rohrmann, Eckard (2014): Inkludering? Inkludering! Kritiska kommentarer till den aktuella inkluderingsdebatten och begreppet moderat inkludering. I: Soz Passagen 6, 161-166.

Stichweh, Rudolf (2005): Inklusion och exklusion. Studier i social teori. Bielefeld: avskrift.