Individualism

Individualism fokuserar i grunden på individens intressen, rättigheter och behov i förhållande till den sociala miljön, så att individens frihet är den högsta premissen. Individualismen är avsedd att underlätta en ny, mer inkluderande och mer fullständig idé om mänsklig frihet. Den påverkar alla socialt relevanta områden som etik, normer, politik och ekonomi.

Människan eftersträvar sina egna intressen

Individualismen växte fram ur upplysningsfilosofin. Den rationalistiska individualismen anser att människan av naturen inte är lämpad att fokusera på samhället, utan endast strävar efter sina egna mål och intressen av förnuftsskäl. Enligt detta synsätt kan människors sociala beteende alltid bara tillskrivas egenintresse (jfr Wass 2016).

Individualismens ursprung

De första individualistiska filosofierna uppstod bland grekiska forskare redan på 500-talet f.Kr. I den europeiska historien började individualismen främst med framväxten av den europeiska borgarklassen, men det är framför allt det amerikanska samhället som sägs ligga närmast individualismen (jfr Taylor 1996). Beviset på detta är grundandet av den amerikanska konstitutionen, där individualism är en vägledande princip (jfr Mewes 2004).

Aspekter och värderingar av individualism och kollektivism

Industrialiserade stater klassificeras ofta som individualistiska. Undantag från detta är östasiatiska stater som Japan eller Sydkorea, som trots industrialiseringen fortfarande tydligt betraktas som kollektivistiska (jfr Hofstede/ Hofstede/ Minkov 2010). I grunden innebär den motsatta kollektivismen att personliga behov sätts lägre än den sociala gruppens behov. Andra aspekter som respekt för föräldrar, harmoni mellan varandra och social samvaro är värden som värderas högt inom kollektivism. Däremot är aspekter som sätter individen före samhället centrala i individualismen. Dessa inkluderar värderingar som autonomi, självtillit, konkurrens och individens egna mål (jfr Cho et al. 2010).

Litteratur

Cho, H.-j. (2015): Spec-generationen som inte kan säga „nej“: överutbildade och undersysselsatta ungdomar i dagens Sydkorea. East asia cultures critique, volym 23, nummer 3, 437-462.

Hofstede, G./ Hofstede, G./ Minkov, M. (2010): Cultures and Organizations: Software of the Mind, New York: McGraw Hill Professional.

Mewes, H. (2004): Individualism och amerikansk demokratisk teori: ursprung och ursprungliga betydelser. I: A. K. al. (red.): Demokratisk teori och demokratins utveckling. Wiesbaden: VS, 75-100.

Taylor, C. (1996): Quellen des Selbst, die Entstehung der neuzeitlichen Identität. Frankfurt am Main: Suhrkamp.

Wass, B. (2016): Individualism kontra kollektivism – frågan om samhörighetens natur. I: Dippelreiter, M./ Prosl, C. (red.): Individuum und Gesellschaft im Spannungsfeld zwischen Bindung und Freiheit. Klagenfurt: Wieser, 1-10.