Identitet, sexuell

Sexuell identitet avser lesbiska, homosexuella, bisexuella, pansexuella, demisexuella, asexuella och pansexuella personer.

Medan sexuell läggning beskriver „en persons sexuella och känslomässiga behov i förhållande till andra personer av samma eller motsatt kön eller båda könen“(1; jfr Sexual Orientation-in Psychotherapy and Counselling s.6), lägger sexuell identitet till värdet av självförståelse, som inte enbart kan bestämmas av sexuella relationer eller handlingar till eller med andra personer.

Enligt Magret Göth och Ralph Kohn är sexuell identitet den identitet som en person utvecklar baserat på sin sexuella läggning. Utvecklingen av identiteten påverkas av den individuella, sociala och kulturella situationen och av andra aspekter. (2; jfr Sexuell läggning i psykoterapi och rådgivning s.6).

Även här kan man se att sexuell identitet kan utvecklas från sexuell läggning, men att de två termerna inte bör användas synonymt. Det bör också betonas att inte känna sig sexuellt attraherad, vilket också kan uttryckas genom att inte ingå i sexuella relationer, också kan vara en sexuell identitet, nämligen asexualitet. Att enbart koppla den sexuella identiteten till sexuella relationer/handlingar kan därför leda till felaktiga slutsatser. Vidare kan den sexuella identiteten påverkas av bl.a. kulturella influenser, men även individuella utvecklingar kan förekomma, varför den sexuella identiteten är mer omfattande än den sexuella läggningen.

Stefan Timmermann definierar däremot sexuell identitet på följande sätt: „Sexuell identitet är människors grundläggande självförståelse av vilka de är som sexuella varelser – hur de uppfattar sig själva och hur de (vill) bli uppfattade av andra. Den omfattar biologiskt, socialt och även psykologiskt kön samt sexuell läggning.“ (3; jfr Handbuch Sexualpädagogik und sexuelle Bildung, s. 261). Dessutom är den sexuella identiteten inte statisk under livets gång, utan snarare föränderlig (4; jfr Handbuch Sexualpädagogik und sexuelle Bildung, s. 261).

Detta visar tydligt att sexuella relationer, som kan vara ett resultat av sexuell läggning, inte automatiskt behöver vara identitetsskapande, utan snarare är en fråga om självförståelse, som kan vara föränderlig.

Definitioner av sexuell identitet och exempel

Asexuell: Asexuella personer känner sig inte sexuellt attraherade av andra människor. Bisexuell Bisexuella personer är romantiskt, erotiskt och/eller sexuellt attraherade av personer av sitt eget eller det „motsatta“ könet. Denna beteckning på sexuell identitet förutsätter att man själv befinner sig i den binära könsordningen (jfr „pansexuell“). (…)

Demisexuell: Demisexuella personer är endast sexuellt attraherade av personer med vilka de redan har etablerat en nära relation.

Heterosexuell: Heterosexuella personer är romantiskt, erotiskt och/eller sexuellt attraherade av personer av det „motsatta“ könet. Denna beteckning på sexuell identitet förutsätter att man placerar sig själv i den binära könsordningen. Heteronormativitet anses vara den sociala ordningsprincip genom vilken sexualitet och kön standardiseras.

Homosexuell: Homosexuella personer attraheras av personer av samma kön i sina romantiska, erotiska och/eller sexuella begär. Denna beteckning på sexuell identitet förutsätter att man placerar sig själv i den binära könsordningen. Uppfattas ibland som patologiserande, varför termerna „lesbisk“ och „gay“ används oftare. (…)

Lesbisk: Denna beteckning på sexuell identitet förutsätter en självplacering i den binära könsordningen. Med detta menas kvinnors samkönade sexuella identitet. Användes tidigare som en nedsättande beteckning, men har blivit en positiv självbeteckning genom den lesbisk-gayska frigörelserörelsen. (…)

Pansexuell: Pansexuella personer attraheras av andra människor oavsett kön. Detta inkluderar inte bara män och kvinnor utan även transpersoner och intersexuella personer. Härigenom ifrågasätts den binära könsordningen. (…)

Homosexuell: Denna beteckning på sexuell identitet förutsätter en självplacering i den binära könsordningen. Med detta menas mäns samkönade sexuella identitet. Användes tidigare som en nedsättande beteckning, men har blivit en positiv självbeteckning genom den lesbisk-gayska frigörelserörelsen.

Sexuell identitet: Även kallad sexuell läggning. Identitet betonar att det inte bara är en fråga om orientering i förhållande till möjliga partners, utan att det är en del av identiteten. Den kan dock förändras under en livstid. Ibland inkluderas även kön eller könsidentitet eftersom identifieringen av den sexuella identiteten är beroende av könskategorier. I den här rapporten betraktas kön som en möjlig övergripande dimension som kan interagera med sexuell identitet och leda till multidimensionella eller intersektionella upplevelser.“ (citerat från Experiences of discrimination in Germany based on sexual identity av Dorina Kalkum, Magdalena Otto, augusti 2017, sid 124ff (5).

Skillnad mot könsidentitet

Sexuell identitet och könsidentitet beskriver inte samma sak, men de är ofta kopplade till varandra. Könsidentitet beskriver det sociala könet, dvs. det kön som en person identifierar sig med. Detta kan skilja sig från det biologiska könet. (6)

Judith Butler ser anledningen till att införa könsidentitet i de problem som ett binärt genussystem medför. Biologiskt går det inte att förneka att det också finns människor med flera morfologiska sexuella egenskaper. Det skulle därför inte vara tillåtet att överföra denna förmodade binäritet till könsidentiteten. På engelska skiljer man mellan biologiskt kön och socialt kön (gender); för att göra denna åtskillnad på tyska bör man använda begreppen Geschlecht (kön) och Geschlechtsidentität (genus). (7; jfr Das Unbehagen der Geschlechter (Genusproblem), s. 23ff).

Medan könsidentitet beskriver hur man läser sig själv eller skulle vilja bli läst, inkluderar sexuell identitet också interpersonella sexuella relationer (eller i fallet med asexualitet, frånvaron av sexuell attraktion).

Mer detaljerad information om genus finns här: https://www.hyperkulturell.de/glossar/gender/.

Litteratur

1 Göth, M.; Kohn, R. (2014): Sexuell läggning – i psykoterapi och rådgivning. Springer Verlag: s. 6

2 Göth, M.; Kohn, R. (2014): Sexuell läggning – i psykoterapi och rådgivning. Springer Verlag s. 6

3 Sielert, U. [red.]; Schmidt, R. (2008): Handbuch Sexualpädagogik und sexuelle Bildung. Juventa Verlag: s. 261

4 Sielert, U. [red.]; Schmidt, R. (2008) Jfr Handbuch Sexualpädagogik und sexuelle Bildung (2008): S. 261

5https://www.antidiskriminierungsstelle.de/SharedDocs/downloads/DE/publikationen/Expertisen/expertise_diskrimerfahrungen_in_de_anhand_der_sex_identitaet.pdf;jsessionid=E2D04807FA660332333E3B75FB02D856.intranet211?__blob=publicationFile&v=3 p.124 (hämtad 20.08.2021)

6https://www.antidiskriminierungsstelle.de/SharedDocs/downloads/DE/publikationen/Expertisen/expertise_diskrimerfahrungen_in_de_anhand_der_sex_identitaet.pdf;jsessionid=E2D04807FA660332333E3B75FB02D856.intranet211?__blob=publicationFile&v=3 (hämtad 20.08.2021)

7 Butler, J.. [Red.]; utgåva suhrkamp 2433(1991): Das Unbehagen der Geschlechter; originaltitel: Gender Trouble; Suhrkamp Verlag: s.23 ff.