Hotspots

Termen hotspot kommer från engelskans hot „het“ och spot „plats“ och betyder alltså het fläck (jfr https://www.duden.de/rechtschreibung/Hotspot).

Definition

Hotspots är så kallade rikspunkter, som hänvisar till de platser i kommunikationen där kulturspecifika problem uppstår oftare. Dessa inkluderar hälsningar, kritik, olika åsikter, definitioner eller förklaringar (t.ex. „duzen“ / „siezen“) (jfr Agar 1994, 100).

Rich points förekommer ofta i interkulturell kommunikation, men är inte nödvändigtvis knutna till den. Detta innebär att rika punkter finns både inom en kultur och kontrastivt i en jämförelse mellan två kulturer. Så snart en svårighet uppstår i en konversation kan rich points involveras. Det kan handla om individuella beteenden eller kulturella mönster (jfr Heringer 2017, 166). „Rika punkter är rika

– för att de ger insikter i kulturer,

– för att de lär oss att granska våra egna förväntningar,

– eftersom de kan tas i beaktande och hanteras kommunikativt“ (Heringer 2017, 166).

Det är typiskt för rika punkter att svårigheter uppstår inte bara i skärningspunkterna mellan olika kulturer, utan också i meningsskiljaktigheter mellan modersmålstalare. Man kan dra slutsatsen att Rich Points är rika på kultur, har många olika komponenter och uppfattas och upplevs på olika sätt (jfr Heringer 2017, 166-167).

Hur kan en rik punkt förstås bättre?

Enligt Agar är den österrikiska termen Schmäh en Rich Point i sig, eftersom kultur och historia är djupt inbäddade i detta ord. „Rika punkter signalerar var den språkkulturella handlingen äger rum“ (Agar 1994, 106). Agar jämför en rik punkt med ett snubbelblock som någon faller över. En rik punkt uppstår när kommunikations- och förståelseproblem uppstår och kunskapen om den kulturella bakgrunden är otillräcklig. Om man misstänker en rik punkt bör man utforska skillnader i den egna kulturen. Följaktligen bör kopplingar göras mellan den rika punkten och världsbilderna. Detta kan leda till en djupare förståelse av Rich Points (jfr Heringer 2017, 168-169).

Vad är skillnaden mellan rika punkter och hotspots?

Heringer förstår hotspots som rikspunkter vars betydelse är generaliserad. Av didaktiska skäl identifieras och listas allmänna hotspots i interkulturell kommunikation. Sådana hotspots härrör vanligtvis från erfarenhet (jfr Heringer 2017, 169). Hotspots är därför kulturellt specifika situationer där missförstånd uppstår, t.ex. vardagliga situationer: hälsa, säga ja/nej, gåvor, kroppsspråk, tystnad, ursäkter etc. Detta förklaras mer i detalj nedan. Rika punkter, som i exemplet med Schmäh, ska däremot förstås som en inställning till livet samt en allmän inställning till hur man ser på livet och saker och ting.

Exempel

Valet av Du eller Sie på tyska eller det amerikanska datumet är exempel på hotspots. Dessutom är den österrikiska eller wienska Schmäh också en av dem. Det bör noteras att det finns olika uppfattningar om hur detta ord ska förklaras. I grund och botten avses dock en livsstil som bygger på ironi (jfr Heringer 2017, 166-167). Dessutom räknas hälsningar också till hotspots. Här utförs hälsningar språkligt, fysiskt och gestuellt på olika sätt beroende på språk och kultur. Till exempel kräver det amerikanska How do you do? eller ¿Qué tal? på spanska inte ett direkt svar. Dessutom finns det också olika vanor i telefon. I Tyskland uppger den uppringda personen sitt namn, medan man i många andra länder bara svarar ja. Förutom den språkliga delen varierar även den fysiska delen från land till land. I Österrike är det till exempel obligatoriskt att skaka hand. I den islamiska kulturen däremot skakar en man aldrig hand med en kvinna (jfr Heringer 2017, 169). Dessutom är tilltalsformer också ansvariga för interkulturella missförstånd. Dessutom kan personliga frågor orsaka stor förvirring i olika kulturer, t.ex. i Indonesien (jfr Heringer 2017, 170 f.). Inbjudningar är ett annat exempel. Om en fest äger rum klockan 8 bör tysken få veta exakt klockan 8, spanjoren klockan 7.40 etc. (jfr Heringer 2017, 172).

Språkproblemet är dessutom ett typiskt exempel på hotspots. Frågan uppstår om vilket språk partnerna, som kommer från olika språkkulturer, ska tala osv. (jfr Heringer 2017, 172). Dessutom uppfattas samtycke och avvisande på olika sätt i olika kulturer. De uttrycks också genom olika gester. I Kina är till exempel ett glas som är helt urdrucket ett tecken på att värden inte ständigt fyller på glasen (jfr Heringer 2017, 174). Även lyssningsvanor visar på stora skillnader mellan olika kulturer, t.ex. anses tyst lyssnande vara artigt i Polen. Dessutom betraktas religion som en hotspot. Dessutom bör kritik, komplimanger och humor hanteras med försiktighet, eftersom dessa uppfattas olika i olika kulturer (jfr Heringer 2017, 175-177).

Litteratur

Agar, Michael (1994): Den interkulturella ramen. I: International Journal of Intercultural Relations 18.

Dudenverlag: https://www.duden.de/rechtschreibung/Hotspot [29.08.2019].

Heringer, Hans Jürgen (2017): Interkulturell kommunikation. Grunder och begrepp. 5:e uppl. Tübingen: Francke.

Rössler, Andrea (2008): Framgångsrik förvärv av ordförråd i spanska klasser. I: Lüning, Marita/ Rössler, Andrea/ Sommerfeldt, Kathrin/ Strickstrack-García, Roswitha/ Vences, Ursula/ Wlasak-Feik, Christine (red.): Prinzipien und Methoden des Spanischunterrichts. Undervisningen i spanska som främmande språk. Seelze: Friedrich, 20-25.