Heterogenitet

Begreppet heterogenitet kan inte definieras entydigt. Wittig nämner synonymer som Verschiedenartigkeit, Diversität, Andersartigkeit och Ungleichheit (jfr Wittig 2014, 14). I Schönhuths kulturordlista på nätet ska heterogenitet förstås som „ett uttryck för mångfald“. Intressant är Prengels synsätt, som definierar heterogenitet utifrån tre betydelsenivåer, nämligen skillnad, föränderlighet och obestämbarhet (jfr Prengel 2005, 21).

Heterogenitet kontra homogenitet

Heterogenitet kan ses som motsatsen till homogenitet. När något beskrivs som en homogen enhet är det „sammansatt av mycket enhetliga komponenter och en omfattande helhet“ (Krossa 2018, 53).

Substantivet heterogenitet är en avledning av adjektivet heterogen, som har sitt ursprung i det grekiska ordet heterogenḗs, vilket betyder „av olika slag, genus, olika grammatiskt kön, olika sammansatt“ (DWDS 2018).

Sociologiskt synsätt

Krossa definierar begreppet ur ett sociologiskt perspektiv: „I motsats till homogenitetsansatsen är det underliggande antagandet då först och främst att plats och rum är mindre och mindre kongruenta eller till och med inte längre kongruenta alls“ (Krossa 2018, 67).

Det finns en överlappning mellan det sociala och det rumsliga,

– när flera sociala rum existerar samtidigt och parallellt på en geografisk plats, eller

– när ett socialt rum sträcker sig över mer än en plats (jfr Krossa 2018, 67).

Krossa använder sig också av den polske kulturteoretikern Zygmunt Bauman, som talar om „flytande modernitet“. Han överför också nutiden, där det inte längre skulle finnas några förutbestämda mönster, till sitt samhällsbegrepp. Han distanserar det från nationalstatens traditionella ramverk, och med hjälp av metaforen om fluiditet tar han begreppet skillnad som princip. Han analyserade de nuvarande mönstren av sociala former utifrån det faktum att en individ samtidigt och föränderligt kan känna tillhörighet till flera sociala grupper. Krossa nämner teorier som har satt individen i förgrunden – individen utvecklas dock till ytlighet. Det kan också betyda att det blir allt viktigare att odla många identiteter (jfr Krossa 2018, 73 f.).

Homogenitet och heterogenitet i balans?

Enligt Krossa är skillnadsforskningen framgångsrik när den rör sig på mikronivå, men blir problematisk när begreppen ska teoretiseras på makronivå (jfr Krossa 2018, 68). Hon skriver om utvecklingen av de två begreppens samexistens i samtida sociologi: „I allmänhet visar en granskning av aktuella trender inom sociologi att fokus på balansen (eller snarare: obalansen) mellan homogenitet och heterogenitet håller på att skifta, mot antagandet att problemet med heterogenitet är det viktigare, mer angelägna idag.“ (Krossa 2018, 68)

För att förklara detta fenomen säger hon: „Många författare överdriver nu denna aspekt [av homogenitet] genom att förklara att heterogenitet är den dominerande, om inte den enda relevanta, egenskapen hos det samtida sociala“ (Krossa 2018, 68). Som en konsekvens av detta konstaterar hon bland annat att forskare på temat samhälle ifrågasätter själva begreppet samhälle och finner att det har ersatts av begreppet skillnad (jfr Krossa 2018, 68).

Forskningen leder dock också till förenklingar, eftersom homogenitet och heterogenitet endast betraktas som motsatser, men inte beskrivs tillsammans. Detta leder till reversion – för att undvika „för mycket“ heterogenitet överbetonas homogenitet. Detta kan till exempel ses i invandrings- och migrationsdebatter.

„Heterogenitet“ avser skillnader eller mångfald inom en grupp eller ett system. Här är några exempel:

kulturell heterogenitet: en stad med många olika etniska grupper som talar olika språk och har olika kulturella traditioner.
åldersheterogenitet: en skola med elever i olika åldrar, från lågstadiet till gymnasiet.
könsheterogenitet: En arbetsmiljö där män och kvinnor arbetar på olika avdelningar eller i olika roller.
förmåga heterogenitet: En klass med elever som har olika förmågor, inklusive elever med särskilda behov eller elever med högre akademiska förmågor.
geografisk heterogenitet: Ett land med olika regioner som har olika geografi, klimat och ekonomiska förutsättningar.
språklig heterogenitet: en skola där vissa elever talar ett annat språk än undervisningsspråket.
religiös heterogenitet: ett samhälle med medlemmar med olika religiösa övertygelser och sedvänjor.

Litteratur

Digital ordbok över det tyska språket (DWDS). https://www.dwds.de/wb/heterogen [19.06.18].

Krossa, Anne Sophie (2018): Samhälle. Reflektioner kring ett centralt begrepp inom sociologin. Wiesbaden: Springer.

Prengel, Annedore (2005): Heterogenitet i utbildning – granskning och utblick. I: Bräu, Karin/ Schwerdt, Ulrich (red.): Heterogenitet som chans. Vom produktiven Umgang mit Gleichheit und Differenz in der Schule. Münster: LIT, 19-35.

Schönhuth, Michael: kulturglossar.de. http://www.kulturglossar.de/html/h-begriffe.html [19.06.2018].

Wittig, Marietta-Titine Ve (2014): Heterogenitet – börda eller pedagogisk utmaning? En undersökning av lärartyper vid statliga yrkesskolor i Berlin inom yrkesområdet ekonomi och administration i förhållande till hanteringen av elevvariationer. Berlin.