Folk

I Duden finns flera huvud- och underkategorier under begreppet Volk. I Grimm’sche Wörterbuch räknas sedan 1900-talet till och med totalt 15 huvudbetydelser och nio underbetydelser. I den sociologiska ordboken finns följande uppslagsord: „Gemenskap av människor som förenas av ett gemensamt historiskt och kulturellt arv och som lever tillsammans inom vissa statsgränser (Staatsvolk)“ (Reinhold 2017, 710).

För att förstå de omfattande ordbetydelserna och konnotationerna är det nödvändigt att ta hänsyn till det historiska sammanhanget.

Folket genom tiderna

Ordet Volk, som visserligen inte är klart belagt, men som anges i de flesta ordböcker, härstammar från det germanska fulka „folk, krigsfolk“ (jfr Kluge 1963, 825; jfr Pfeifer 1989). Enligt Grimms ordbok är den äldsta betydelsen en sluten grupp av krigare (gammalslav. plŭkŭ „kriegsschar, kämpfende schar“) (jfr Grimm 1854-1961, 455). Förutom den militära folkliga termen, som betecknade de beväpnade trupperna, fanns också den teologiska termen Guds folk. Det var först på 1600-talet, inte minst till följd av den franska revolutionen, som termen Staatsvolk, som fortfarande används idag, uppstod (jfr Retterrath 2016, 33).

Fram till 1800-talet utvecklades en mängd olika ordanvändningar. Gemensamt för betydelserna är dock att de antingen hänvisar till en abstrakt, imaginär eller verklig skara människor som är sammanbundna av religion, tradition, språk eller ett särskilt syfte och/eller har liknande egenskaper.

Fluktuerande konnotationer

„I dagens politiska språkbruk används ordet folk sällan“, säger Jörn Retterath i sin bok Was ist ein Volk? Historien visar också olika manifestationer av ordets användning. Detta beror förmodligen på de skiftande konnotationerna under historiens gång. Medan ordet Volk under medeltiden uppfattades som en „lägre klass“ (det vanliga folket) till skillnad från adeln och därmed hade övervägande negativa konnotationer, uppfattades det efter den franska revolutionen (1789) och den amerikanska självständighetsförklaringen (1776) som „alla medborgare med lika rättigheter“ och fick därmed en positiv laddning. Istället för att dra gränsen inom samhället drogs den runt det (jfr Retterrath 2016).

Ordet Volk, som fortfarande var allestädes närvarande i Weimarrepubliken, diskvalificerade sig som ett opartiskt uttryck senast genom nationalsocialisternas försök att tillägna sig det (jfr Retterrath 2016).

Det kan påpekas att historien om ordets betydelse är nära kopplad till den politiska och historiskt-sociala utvecklingen. Kluge skriver vidare i sin etymologiska ordbok över det tyska språket om detta ämne: „dess känslomässiga ton beror på talarens inställning och humör.“ (Kluge 1963, 825)

„Vi är folket“?

Christian Böttger, i sin bok Ethnos. Der Nebel um den Volksbegriff (Dimman kring begreppet folk) frågan om det fortfarande finns något sådant som ett folk eller om folk är ideologiska konstruktioner från det förflutna som inte längre bör ha någon plats i vår globaliserade värld. Detta är frågor som för närvarande måste besvaras, och med detta avser han det politiskt och medialt förtryckta begreppet folk.

Det är också värt att diskutera förekomsten av en „vi-känsla“ baserad på en härkomst- och kulturgemenskap eller ett folkligt medvetande i en tid då marginella politiska röster blir allt starkare på grund av invandringspolitiken (jfr Böttger 2014).

Begreppet nation används ofta synonymt.

Litteratur

Böttger, Christian (2014): Etnos. Dimman kring begreppet nation. Schnellnach: Lindenbaum.

Duden, Online Edition: https://www.duden.de/rechtschreibung/Volk [20.06.2018].

Grimm, Jacob u. Wilhelm (1854-1961): Tysk ordbok. http://www.woerterbuchnetz.de/DWB?lemma=volk [14.06.2018].

Kluge, Friedrich (1963): Etymologisches Wörterbuch der deutschen Sprache. 19:e upplagan. Berlin: de Gruyter.

Reinhold, Gerd (2017): Soziologie-Lexikon. Berlin/ Bosten: Oldenburg Wissenschaftsverlag.

Retterrath, Jörn (2016): „Vad är folket?“: Volks- und Gemeinschaftskonzepte der politischen Mitte in Deutschland 1917-1924. Berlin: de Gruyter.