Flykt

Flykt beskriver att fly från en livssituation som upplevs som obehaglig eller hotfull, där man söker skydd eller tillflykt (jfr Wahrig 2011, 534).

Genèvekonventionen om flyktingar

Internationell rätt skiljer mellan människor som tvingas fly på grund av definierad yttre påverkan och människor som lämnar sitt hemland på eget initiativ för att söka bättre livsutsikter. Enligt artikel 1A i Genèvekonventionen betraktas en person som flykting om han eller hon „befinner sig utanför landet på grund av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning“ (UNHCR 2017, 2). I långt över 120 stater erkänns denna definition av konventionen som tillämplig internationell rätt.

Krig och förföljelse

Människor lämnar sina hem av en mängd olika skäl. Den främsta orsaken till flykt är krig och förföljelse. I de flesta fall rör det sig om interna inbördeskrig där maktpolitiska konflikter mellan centralregeringen och den väpnade oppositionen eller rivaliserande miliser utkämpas med våld. Under de senaste årtiondena har miljontals människor världen över flytt från sådana krig eller fördrivits som etniska minoriteter. Dessa krig skiljer sig från de klassiska krigen. Nya krig utkämpas mellan befolkningsgrupper inom en stat. Till skillnad från krig som syftar till att besegra motståndararmén är de nya krigen direkt riktade mot civilbefolkningen. „Även om det i dessa […] bara är en stat som drabbas, orsakar de ofta gränsöverskridande flyktingströmmar“ (Heintze 1999, 59).

Fattigdom och hunger som orsak till flykt

Dessutom anses fattigdom, särskilt massfattigdom, vara en strukturell orsak till flykt. I detta sammanhang spelar hunger en viktig roll. Även om det finns tillräckligt med mat i världen för att föda hela befolkningen, dör allt fler människor av näringsrelaterade sjukdomar. Fattigdomsflyktingar är människor „som flyr eller ger sig ut på jakt efter bättre levnadsvillkor på grund av den ekonomiska nedgången i stater eller regioner“ (Eid 1999, 70). I regel sker flykten från fattigdom i flera steg. Först lämnar människor sina förfäders hem, som erbjuder dem otillräckliga eller inga levnadsmöjligheter. Sedan flyttar de till den närmaste staden i sitt eget land. Sedan flyttar de vidare till grannstäder, grannstater och andra regioner i syd. Om det inte finns några utsikter till ett tryggt liv söker de sig till länderna i norr för att hitta arbete och ekonomisk försörjning (jfr Eid 1999, 70).

Befolkningstillväxt som orsak till flykt

En annan orsak till flykt är den globala befolkningstillväxten, som leder till en försämring av levnadsvillkoren. Även om vissa västliga industriländer har en högre befolkningstäthet än vissa utvecklingsländer, utgör befolkningstillväxten en stor utmaning för framför allt utvecklingsländerna. I förhållande till sin befolkningstäthet har de alldeles för få resurser för att kunna leva ett värdigt liv (jfr Eid 1999, 76).

Kränkning av de mänskliga rättigheterna

Till de universella mänskliga rättigheterna hör rätten till respekt för livet, förbudet mot träldom, slaveri och tortyr, skydd mot godtyckliga frihetsberövanden samt förbudet mot diskriminering på grund av ras eller religion (jfr Maier-Borst 1999, 97). En kränkning av dessa mänskliga rättigheter leder ofta till att människor söker säkerhet i andra områden.

Miljöbetingade flyktingar

Förutom krig och förföljelse, hunger och fattigdom samt brott mot de mänskliga rättigheterna anses även miljöförstöring vara en orsak till flykt. Omfattande miljöföroreningar kan göra drabbade områden olämpliga för odling eller till och med obeboeliga. Det mest kända exemplet är kärnreaktorn i Tjernobyl i Ukraina, vars omgivningar nu till stor del är övergivna. Men även rester av bekämpningsmedel eller nedfall av föroreningar kan göra ett land obeboeligt. Långt fler miljöflyktingar skapas av den smygande miljöförstöringen, som går hand i hand med att naturresurserna inte används på rätt sätt. Naturkatastrofer orsakade av människan, t.ex. klimatförändringar, kan också göra områden obeboeliga, så att flykten ofta är den enda lösningen (jfr Biermann 1999, 87 ff.).

Litteratur

Biermann, Frank (1999): Förstör naturen, fly människan. Miljöförstöring som orsak till flykt. I: Hutter, Franz-Joseph/ Mihr, Anja/ Tessmar, Carsten (red.): Menschen auf der Flucht. Opladen: Leske + Budrich, 87-95.

Eid, Uschi (1999): Fattigdom, hunger, överbefolkning. I: Hutter, Franz-Joseph/ Mihr, Anja/ Tessmar, Carsten (red.): Menschen auf der Flucht. Opladen: Leske + Budrich, 69-86.

Heintze, Hans-Joachim (1999): Kriege, Flucht Vertreibung. I: Hutter, Franz-Joseph/ Mihr, Anja/ Tessmar, Carsten (red.): Menschen auf der Flucht. Opladen: Leske + Budrich, 59-68.

Maier-Borst, Michael (1999): Kränkningar av mänskliga rättigheter som orsak till flykt. I: Hutter, Franz-Joseph/ Mihr, Anja/ Tessmar, Carsten (red.): Menschen auf der Flucht. Opladen: Leske + Budrich, 97-112.

UNHCR (2017): 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning. Protokoll om flyktingars rättsliga ställning av den 31 januari 1967: https://www.uno- fluechtlingshilfe.de/uploads/media/GFK_Pocket_2015_01.pdf [26.03.2020].

Wahrig, Gerhard (2011): Wahrig Deutsches Wörterbuch. 9:e upplagan. Gütersloh/ München: Wissen Media.