Feminism

Begreppet feminism beskriver a) „en rörelse som förespråkar politisk-praktiska åtgärder för att förbättra kvinnors livschanser (kvinnorörelse, frigörelse), och b) teoretisk-vetenskapliga ansträngningar för att uppfatta och övervinna diskriminering av det kvinnliga könet som ett hinder för vetenskaplig (och praktisk) kunskap“ (Bundeszentrale für politische Bildung o.J.).

En grundläggande förändring av kvinnors ställning förutsätts genom anpassning av livssituationer, sociala roller samt strukturer och processer som konceptualiserar kvinnors underordning (jfr Thiessen 2008, 38).

Kvinnorörelsens historiska bakgrund

Historiskt sett kännetecknar feminism en rörelse som var politiskt och socialt formad och som förespråkade en teoretisk riktlinje. Under 1700- och 1800-talen uppstod kvinnorörelser ur tidigare samhälls- och dominanskritiska rörelser som syftade till att skapa lika medborgerliga rättigheter för kvinnor som för män, bland annat inom reproduktionsområdet (jfr Müller 2013, 132, 134). Till de olika feministiska rörelserna hör t.ex. liberal feminism, ekofeminism och svart feminism (jfr Thiessen 2008, 38).

Innan dessa rörelser uppstod fanns feministiska synsätt redan representerade inom det litterära fältet av bland andra Simone de Beauvoir, Mary Wollstonecraft och Virginia Woolf. Elaine Showalter nämner kronologiskt tre faser av kvinnligt skrivande: 1. Feminin fas (1840-1880), där estetiska manliga normer och standarder imiterades, 2. Feministisk fas (1880-1920), där radikala och separatistiska positioner ofta förespråkades, och 3. Kvinnlig fas (1920 till idag), som främst fokuserar på kvinnors skrivande och erfarenheter (jfr. Barry 2009, 116, 118). Judith Butler är en aktuell författare som särskilt intresserar sig för genus (jfr Barry 2009, 139; Thiessen 2008, 41).

Till de mest relevanta rörelserna hör de två kvinnorörelserna på 1960/70-talet, där kvinnor ställde krav, framför allt på områdena sexualitet och befolkningspolitik (jfr Barry 2009, 116f.; Müller 2013, 131). Överhuvudtaget var det obetalda arbetet också en viktig fråga från den franska revolutionen till rörelserna i det forna DDR. Under andra halvan av 1800-talet uppstod splittringar mellan kvinnor, eftersom kraven var kopplade till deras (makars) respektive mäns klasstillhörighet, så att proletära och borgerliga kvinnor stod mot varandra och i vissa fall tvingades underordna sig sina män igen (jfr Müller 2013, 131f.).

Den andra halvan av 1900-talet var å andra sidan återigen starkt inriktad på den första kvinnorörelsen. Feminismen var kopplad till socialismen, och genom att skilja sig från männen sökte den sin egen kultur i den politiska sfären såväl som inom forskningen. Trots tillfälliga framgångar i DDR, t.ex. tillåtelse att göra abort, var kvinnor fortfarande till stor del förpassade till bakgrunden (jfr Müller 2013, 133).

Feminism i akademisk och samtida diskurs

Feministisk kritik är „en specifik typ av politisk diskurs: en kritik och teoretisk praktik som är engagerad i kampen mot patriarkat och sexism“ (Moi 1989, 117). Istället för „feminism“ bör vi dock snarare tala om „feminismer“, eftersom de olika rörelsernas intressen är mycket olika – även om ett ömsesidigt utbyte och inflytande har ägt rum och fortsätter att äga rum (jfr Lenz 2018).

Trots de många infallsvinklarna kan de sammanfattas utifrån en liknande förståelse av kön och samhälle. Man kan skilja mellan strukturell feminism, som fokuserar på ojämlikhet mellan könen och maktrelationer, och institutionell feminism, som fokuserar mer på pragmatiska reformer och strukturella förändringar. Ytterligare underkategorier är diskursiv feminism, som fokuserar på hur bilder av kön skapas och sprids kulturellt, och queerfeminism, som tar upp sexuell och kroppslig mångfald och kräver att den erkänns. (jfr Lenz 2018).

Utöver feminismen och kvinnorörelsen måste man, särskilt i akademiska sammanhang, skilja mellan genusvetenskap, som är en tvärvetenskaplig vetenskaplig disciplin som kritiskt undersöker kulturella och sociala förhållanden ur ett genusperspektiv, med hjälp av vetenskapliga teorier och metoder (jfr Lenz 2018).

Feminismen spelar också en viktig roll i dagens samhällsdiskurser. Särskilt anmärkningsvärd och fortfarande relevant är MeToo-rörelsen som lanserades 2006 av den amerikansk-amerikanska aktivisten Tarana Burke, och som blev populär först 2017 genom en #MeToo-tweet av Alyssa Milanos. Hon uppmanar människor att dela denna hashtag om de, precis som hon, redan har utsatts för sexualiserat våld (jfr Martini 2020, 1). „I grunden […] handlar [#MeToo-debatten] om att kvinnor vill bestämma över sina egna kroppar och sin egen sexualitet“ (Lenz 2018).

I slutet av 2019 startade J.K. Rowling en annan kontroversiell debatt med en tweet där hon stödde den brittiska forskaren Maya Forstater, som tidigare hade hävdat att det biologiska könet inte kunde ändras (jfr Steiner 2019). Detta väckte kritik från transpersoner (jfr Hanfeld 2020).J.K. Rowling betonar dock att hon försvarar kvinnors, mäns, homosexuellas, heterosexuellas och transsexuellas rättigheter (jfr Rowling 2020).

Litteratur

Barry, Peter (2009): Att börja med teori. En introduktion till litteratur- och kulturteori.

Peter Barry och Helen Carr (red.). 3:e uppl. Manchester och New York: Manchester University Press.

Bundeszentrale für politische Bildung (u.å.): Feminismus. Bundeszentrale für politische Bildung. https://www.bpb.de/nachschlagen/lexika/politiklexikon/17484/feminismus [18.09.2020].

Hanfeld, Michael (2020): J. K. Rowling kliver upp i kontrovers över transgenderidéer. FAZ.NET.https://www.faz.net/aktuell/feuilleton/debatten/j-k-rowling-legt-im-streit-um-transgender-vorstellungen-nach-16810240.html#void [19.09.2020].

Lenz, Ilse (2018): Från vårdarbete till #MeToo. Aktuella feministiska frågor och debatter i Tyskland. Federala byrån för medborgerlig utbildning. bpb.de/apuz/267940/von-der-sorgearbeit-bis-metoo-aktuelle-feministische-themen-und-debatten-in-deutschland?p=all [19.09.2020].

Martini, Franziska (2020): Vem är #MeToo? En nätverksanalytisk undersökning av (anti-)feministiska protester på Twitter…. Medie- och kommunikationsvetenskap 3 (68): 255.

Moi, Toril (1989): Feminist, kvinna, feminin. I: Den feministiska läsaren. Essäer om genus och litteraturkritikens politik. Catherine Belsey och Jane Moore (red.). New York: Basil Blackwell, 117-32.

Müller, Ursula G.T. (2013): Ett politiskt hem för feminismen – halva världen för vänstern. Feminismens politiska plats. Wiesbaden: Springer VS.

Rowling, Joanne K. (2020): J.K. Rowling Writes about Her Reasons for Speaking out on Sex and Gender Issues. J.K. ROWLING. https://www.jkrowling.com/opinions/j-k-rowling-writes-about-her-reasons-for-speaking-out-on-sex-and-gender-issues/ [19.09.2020].

Steiner, Noëlle. (2019): J.K. Rowling får skitstorm över tweet om kön. Nau media.https://www.nau.ch/people/welt/jk-rowling-erntet-shitstorm-wegen-geschlechter-tweet-65631793 [19.09.2020].

Thiessen, Barbara (2008): Feminism: Skillnader och kontroverser. I: Handbok i kvinno- och genusvetenskap. Teorier, metoder, empiri. Ruth Becker och Beate

Kortendiek (red.). 2:a upplagan och uppdaterad. Upplaga. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 37-44.