Emic vs. etic

Begreppen emic och etic härstammar från etnolingvistiken. De beskriver två motsatta, vetenskapligt-metodiska forskningsperspektiv. Inom samhällsvetenskaperna och inom jämförande och interkulturell forskning kan forskare också anta en emisk eller etisk strategi.

Externt och internt perspektiv

Det emiska perspektivet bygger på en kulturellt lämplig intern syn – det försöker se på fenomen genom de berördas ögon och skapar därmed det humanistiska idealet om „perspektivitet“. Det emiska synsättet syftar till att avslöja de funktionellt relevanta aspekterna inom en kultur.

I etic-ansatsen, å andra sidan, intar forskarna en ståndpunkt utanför den kultur som studeras och försöker anpassa sig till det naturvetenskapliga idealet om „objektivitet“. På så sätt ska man hitta universellt giltiga jämförelsenormer (jfr Helfrich-Hölter 2013, 27).

Om uppkomsten av termerna

De två begreppen användes för första gången av den amerikanske lingvisten och antropologen Kenneth Pike i hans bok Language in Relation to a Unified Theory of the Structure of Human Behavior (1967). De tyska orden emisch och etisch härstammar från de engelska termerna emic och etic. Dessa härstammar från lingvistiken – fonetiken beskriver ljuddrag som kan användas för att beskriva ljudinventariet i alla språk, medan fonemiken identifierar de ljuddrag som bidrar till differentieringen av betydelsen inom det språk som studeras. Begreppsparet togs senare upp och modifierades av Harris.

Syftet med det etiska synsättet är att undersöka kulturens inflytande på individens handlingar och tankar. Den ses som en „oberoende“ variabel, t.ex. i form av skolförhållanden eller pedagogiska stilar, som påverkar de „beroende“ variablerna (inlärning, handling).

Enligt det emiska synsättet är kultur däremot en faktor inom individen, dvs. en integrerad del av mänskligt tänkande och handlande.

Skillnader i synsätt

De två synsätten kan också relateras till skäl och orsaker till vissa handlingar. Orsakerna till en handling behöver inte nödvändigtvis vara medvetna för den berörda personen och kan därför undersökas ur ett etiskt perspektiv. Om däremot orsakerna till det egna handlandet och tänkandet förklaras av den berörda personen själv, forskar han utifrån det emiska perspektivet.

Lohmeier ger följande exempel på emic-ansatsen: En katolsk nordirländare som undersöker problem i sitt hemland och tillhör det undersökta området. En protestantisk nordtysk forskare som genomför ett liknande projekt i en katolsk stad i Nordirland skulle däremot vara ett exempel på ett etic-perspektiv (jfr Lohmeier 2017, 31).

Emic vs. etic?

Etiska och emiska perspektiv utesluter inte varandra, snarare kompletterar de varandra. Jacobs och Helfrich-Hölter hänvisar till Berry: „För en jämförande etisk studie av två kulturer måste de båda analyseras emiskt. Enligt hans uppfattning följer forskarna i början av en jämförande kulturstudie ett begrepp som har sitt ursprung i deras egen kultur, dvs. är emiskt (jfr Jacobs 2000; Helfrich-Hölter 2013).

På grund av den påtvingade etiska metoden blir det också ett emiskt begrepp inom den främmande kulturen genom att observationerna överförs från den ena kulturen till den andra. Genom en modifiering kan ett emiskt begrepp också skapas för den främmande kulturen, så att emiska studier genomförs parallellt i båda kulturerna. Om de studerade begreppen överlappar varandra är en interkulturell jämförelse möjlig (jfr Jacobs 2000, 132).

Litteratur

Harris, Marvin (1976): Emic/ Etic-distinktionens historia och betydelse. I: Annual Review of Anthropology. 5:e uppl. New York: Columbia University, 329-350.

Helfrich-Hölter, Hede (2013): Jämförande kulturpsykologi. Wiesbaden: Springer.

Jacobs, Gabriele (2000): Kulturella skillnader i rättviseuppfattningar hos europeiska chefer: en jämförande studie av personalbeslut inom banksektorn. Münster: LIT.

Lohmeier, Christine (2017): Mellan „gone native“ och „en av oss“: reflektioner kring etisk och emisk positionering på forskningsfältet. I: Scheu, Andreas M. (red.): Evaluating Qualitative Data: Strategies, Procedures and Methods of Interpreting Non-standardised Data in Communication Studies. Münster: Springer, 29-39.

Pike, Kenneth (1967): Language in Relation to a Unified Theory of the Structure of Human Behavior. Haag [et al:] Mouton.