Dramatisering och avdramatisering av kön

Vid könsreflekterande beteende och kommunikation uppstår ofta problemet att man å ena sidan vill upplösa den socialt konstruerade könskategorin för att stödja människors individualitet. Å andra sidan måste man ofta ta upp kön först för att tydliggöra sociala skillnader. För att kunna hantera denna ambivalens på rätt sätt måste man hitta en balans mellan dramatisering och avdramatisering av kön.

Dramatisering

I dramatiseringen betonas genusaspekterna explicit. Problemet här är att könsgrupper dikotomiseras och att skillnader inom könsgrupper går förlorade, vilket kan leda till att könsstereotyper manifesteras. Om en könsroll först konstrueras eller visualiseras, för att sedan dekonstrueras igen, finns det en risk för att den traditionella könsrollen präglas starkare. Därför är det nödvändigt med en differentierad och exakt hantering av respektive könsreferens. Dramatisering är meningsfull om motparten ska stimuleras att tänka på könsrelationer. Dramatisering av kön är särskilt lämpligt i situationer där könsdiskriminering förekommer eller där utvecklingen av individuell mångfald förhindras.

Avdramatisering

Könsrelaterade attribut eller särdrag undviks, men utan att neutraliseras. Avdramatisering syftar till att öka medvetenheten om andra kategorier som skiljer människor från varandra på individuell eller samhällelig nivå och som inte är relaterade till det konstruerade könet. Det är meningsfullt att använda avdramatisering som en konsekvens av eller reaktion på en könsdramatiserande situation för att sätta den i perspektiv. Detta kan till exempel användas när motparten regelbundet belyser könsskillnader genom att tillskriva kvinnor eller män vissa egenskaper eller förmågor.

Litteratur

Debus, Katharina (2012): Dramatisering, avdramatisering och icke-dramatisering i genusreflekterande utbildning. I: Debus, Katharina/ Könnecke, Bernard/ Schwerma, Klaus/ Stuve, Olaf (red.): Geschlechterreflektierte Arbeit mit Jungen an der Schule. Texter om pedagogik och vidareutbildning kring pojkars arbete, kön och utbildning. Berlin: Dissens e. V., 149-158.

Frohn, Judith/ Süßenbach, Jessica (2012): Genusmedveten skolidrott. Att möta de olika behoven hos flickor och pojkar inom idrotten med genuskompetens. I: Sportpädagogik. Zeitschrift für Sport, Spiel und Bewegungserziehung 6/2012, 2-7.