Buen Vivir

Buen Vivir – det goda livet, Sumak Kawsay (Kichwa) eller Suma Qamaña (Aymara), som den kallas på olika språk, är en alternativ utvecklingsmodell från Latinamerika. Den uppstod i kölvattnet av diskussionen om posttillväxt och bygger på ursprungsbefolkningens praxis och kunskap (jfr Acosta 2015, 14).

Omprövning av

Buen Vivir uppmanar till ett nytänkande av det nuvarande utvecklingsparadigmet när det gäller förståelsen och innebörden av utveckling. I detta koncept förstås utveckling inte som ekonomisk tillväxt, vilket är fallet i den kapitalistiska ekonomiska modellen, utan som en väg mot kollektiv tillfredsställelse i samhället (jfr Acosta/ Abarca 2018, 132). Buen Vivir mäts alltså inte utifrån en individs goda liv. Snarare är det „det goda samlivet mellan människor i ett samhälle, mellan olika samhällen …“. (Acosta 2016, 1) står i centrum. Dessutom visar den på olika möjligheter till ett hållbart sätt att leva.

Harmoni

Den avser ett harmoniskt förhållande mellan samhälle såväl som natur och kritiserar exploateringen av naturresurser. Pachamama – Moder Jord – som betyder livets ursprung, har en särskild plats i detta koncept. Begreppet skapar en ny förståelse för naturens betydelse i politiken och är därmed också av stor betydelse i klimatdebatten. Buen Vivir syftar dessutom till en ny hegemoni som bygger på olika kulturer. Erkännandet av urfolksgruppernas mångfald är en grundläggande komponent i konceptet (jfr Fatheuer 2011, 21).

Konstitution

Begreppet det goda livet har tagits med i både Ecuadors (2008) och Bolivias (2009) konstitution (jfr Acosta/ Abarca 2018, 132). Båda staterna är präglade av sitt koloniala förflutna, vilket återspeglas i både sociala och ekonomiska strukturer (jfr Fatheuer 2011, 14). Med statens mål att uppnå Sumak Kawsay – det goda livet – har de märkbart tagit avstånd från den kapitalistiska ekonomiska modellen och i stället vädjat om en social ekonomi med värden som rättvisa, jämlikhet och hållbarhet (jfr Friant/ Langemore 2015, 65).

Litteratur

Acosta, Alberto (2015): Buen Vivir. Vom Recht auf ein gutes Leben. München: oekom.

Acosta, Alberto (2016). Buen Vivir. Att tänka om världen ur ett Buen Vivir-perspektiv. https://rosalux.org.br/de/die-welt-aus-der-perspektive-des-buen-vivir-uberdenken/ [01.04.2020].

Acosta, Alberto/ Abarca, Mateo Martínez (2018): Buen Vivir: Ett alternativt perspektiv från folken i det globala syd till den kapitalistiska modernitetens kris. I: Vishwas, S. (red.): The Climate Crisis. South African and Global Democratic Eco-Socialist Alternatives: Johannesburg: Wits University Press, 131-146.

Fatheuer, Thomas (2011): Buen Vivir. En kort introduktion till Latinamerikas nya begrepp om det goda livet och naturens rättigheter. I: Heinrich Böll-stiftelsen (red.): Schriften zur Ökologie (Vol. 17): Berlin: Heinrich Böll Foundation, 7-30.

Friant, M. Martin Calisto/ Langmore, John (2015): Buen Vivir: En politik för att överleva antropocen? I: Global Policy 6(1), 64-71.