Artefakt

Termen artefakt kommer från latin och är härledd från ars/arte „konst, hantverk/med skicklighet“ och factum „det gjorda“. Det hänvisar till föremål och uttrycksformer som skapats av människan. Uttryck kan representeras som symboler och symboliska handlingar (jfr Harris 1989).

Förhistoria

I ett förhistoriskt sammanhang är en artefakt en „sten som genom bearbetning har fått karaktären av verktyg; artificiellt framställt bruksföremål; även skärsår vid stenbearbetning“ (Brockhaus).

Artefakter i ett kulturellt sammanhang

„Kulturen är ordnad lökliknande i olika lager. Varvid varje lager villkorar – och därmed påverkar – det andra“ (Dahl 2000). I Spencer-Oateys kulturella lökmodell återfinns artefakter i det yttre lagret och utgör „de uppenbara tecknen på kultur“ (Dahl 2000), „som är synliga utifrån och symboliserar samhällets värderingar och normer“ (M. A. R. E. 2005).

Trots dessa uppenbara tecken kräver de kulturberoende betydelserna en hög grad av uppmärksamhet. Dessutom bör man vara medveten om den språkliga, religiösa och kulturella miljö man för tillfället befinner sig i, eftersom symboler och symbolhandlingar kan ha en annan betydelse i andra kulturkretsar än vad de har för oss.

Olika betydelser

Ett exempel på symbolers olika betydelser är det tecken vi gör med tummen och pekfingret för att bilda O för Okay. Detta tecken har tre andra betydelser i ett interkulturellt sammanhang. I Frankrike används det till exempel för att uttrycka att något är värdelöst (jfr Ani 2017). I Latinamerika, Ryssland och Östeuropa däremot representerar gesten „en förolämpning som på ett diskriminerande sätt hånar homosexuella“ (Dorscheid). I vissa delar av Europa används tecknet också för att förolämpa sin motpart. I västeuropeiska länder är det till exempel vanligt att förknippa färgen vit med oskuld och renhet, medan denna färg i östasiatiska länder står för sorg (jfr Colours and Life).

Litteratur:

Brockhaus Nachschlagewerk (2019): https://brockhaus.de/ecs/enzy/article/ artefakt-vorgeschichte [26.02.2019].

Dudenverlag: https://www.duden.de/rechtschreibung/Artefakt [09.03.2019].

Colours and Life – Online (o. J.): Den kinesiska förståelsen av färg. http:// www.farbenundleben.de/kultur/farbverstaendnis.html [06.03.2019].

M. A. R. E. (2005): Riktlinjer för genomförandet av interkulturell kompetens i det dagliga arbetet för

av förvaltningar och organisationer. https://www.frankfurt.de/sixcms/ media.php/738/leitfaden-interkulturelle-kompetenz.pdf [06.03.2019].

Dorscheid, Kathrin (n.d.): Kultur mal anders: Gesten aus aller Welt. https:// www.geo.de/geolino/mensch/6703-rtkl-gestik-kultur-mal-anders-gesten-aus- aller-welt [26.02.2019].

Harris, M. (1989): Cultural Anthropology. A textbook. Frankfurt/ Main: Camp Dahl, Stephan (2000): Intercultural Skills for Business, ECE, London. http:// www.intercultural-network.de/einfuehrung/thema_kultur.shtml [26.02.2019].

Ani (2017): Interkulturell kommunikation: Att tolka ansiktsuttryck, gester och kroppsspråk rätt, https://www.stepin.de/weltneugier/die-kulturen-dieser-erde- facial-gestures-and-body-language/ [09.03.2019].