Begreppet positiv särbehandling används för att beskriva olika åtgärder för att övervinna diskriminering i „yrkeslivet och det offentliga livet“ (Peters/Birkhäuser 2005, 1).
Ursprunget till „Affirmative Action“ (positiv särbehandling)
Ursprunget till programmen för positiv särbehandling ligger i Civil Rights Act från 1964. Positiv särbehandling har sitt ursprung i avdelning VI, där det står att „ingen person i Förenta staterna ska på grund av ras, hudfärg eller nationellt ursprung förvägras förmåner eller utsättas för diskriminering inom ramen för något program eller någon verksamhet som erhåller federalt finansiellt stöd“ (42 U. S. C. 2000 d). På detta sätt kan den federala regeringen hota företag, akademiska institutioner (se ovan) med att hålla inne ekonomiskt stöd och säga upp kontrakt (jfr Hildebrandt 2005, 475).
Åtgärder för positiv särbehandling
Åtgärder för positiv särbehandling kan delas in i tre typer:
1. Utbildningsprogram för att förbättra minoriteters yrkesmässiga och akademiska kvalifikationer (jfr ibid.).
2. Mål och tidtabeller, „som fastställer relativt flexibla tidsriktlinjer för rekrytering eller antagning av minoriteter till ett företag, en organisation eller en institution“ (ibid.).
3. Fasta kvoter, som syftar till att öka andelen minoriteter i företag, organisationer och institutioner och förverkliga „rättviseidealet med proportionell representation“ (ibid., 475).
Åtgärder för positiv särbehandling gäller för akademiska institutioner, företag, politiska kontor, lokala, delstatliga och federala förvaltningar samt institutioner som får ekonomiskt stöd från den federala regeringen (jfr ibid.).
Omvänd diskriminering som en extrem form av positiv särbehandling
En extrem form av positiv särbehandling är omvänd diskriminering. Om t.ex. en kvinna och en man med samma kvalifikationer söker samma jobb och kvinnan föredras på grund av kvinnokvoten, är den manliga sökanden missgynnad. I detta fall är könet den avgörande faktorn vid fördelningen av arbetstillfällen, så att omvänd diskriminering äger rum (Peters/ Birkhäuser, 6).
Litteratur
Civil Rights Acts of 1964, Public Law 88–352 (1964), 42 U. S. C. 2000.
Hildebrandt, Mathias (2005): Multikulturalismus und Political Correctness in den USA. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften.
Peters, Anne/ Birkhäuser, Noah (2005): Affirmative Action à l’Américaine – Vorbild für Europa? I: Zeitschrift für ausländisches öffentliches Recht und Völkerrecht 65, 1-34.