Världshistoria

„Det är inte längre historiedidaktikens avsikt att lära eleverna så mycket glömsk kunskap som möjligt ur en fast kanon. I stället frågar och tänker man på hur eleverna kan lära sig frågor, tankesätt, arbetssätt och historieinnehåll som är viktiga för dem i skolan, för att öka deras förmåga att minnas och för att koppla dem till en historiskt upplyst social fantasi.“ (Bergmann et al. 2003, 3)

Detta citat illustrerar försöket att ompröva historiska kunskaper för att hjälpa eleverna att bättre förstå samtida processer och problem i en värld där „det globala alltmer genomsyrar det lokala“ (Forster/ Popp 2003, 5). Det är här världshistoria kommer in i bilden med sitt makroperspektiv. Enligt Conrad försöker världshistoria eller global historia övervinna nationella historier och deras slutna rum för att bättre representera och förstå „transnationella processer, utbytesrelationer, men också jämförelser inom ramen för globala kontexter“ (Conrad 2013, 9).

Vad är världshistoria?

För många författare har begreppen världshistoria och globalhistoria närmat sig varandra så mycket att man kan tala om synonymer (jfr Sieder/Langthaler 2010, 9), vilket också förutsätts i det följande i denna text. Mer allmänt avser global historia en form av historisk analys där fenomen, händelser eller processer kan placeras i globala sammanhang (jfr Conrad 2013, 9). Den globaliserade världens sammankopplingar är utgångspunkten för global historia med fokus på utbytet mellan „saker, människor, idéer och institutioner“ (Conrad 2013, 9). Den moderna världshistorien ifrågasätter historieämnets inriktning och den nationalhistoriska inriktningen och kännetecknas framför allt av att den analyserar globaliseringsprocesser och ger eleverna möjlighet att utveckla ett makroperspektiv på globala problem (jfr Forster/ Popp, 5).

En studie av världshistorien behöver dock inte alls vara global. Conrad beskriver att „den […] kan vara global, men beroende på ämnet eller frågan […] behöver den inte omfatta hela världen“ (Conrad 2013, 10). (Conrad 2013, 10). De viktigaste insikterna eller frågorna skulle uppstå i gränssnittet mellan lokala och globala nivåer och „deras lokala manifestation“ (Conrad 2013, 10). På Baden-Württembergs statliga utbildningsserver förstås global historia som ett ungt område inom historiska studier som också alltmer uppmärksammas inom andra discipliner. Kvintessensen av detta unga angreppssätt skulle vara perspektivbytet från det eurocentriska och västerländska fokuset till en medvetenhet om utomeuropeiska kulturer (jfr Marks 2006, 178-180). En exakt definition av global historia är dock knappast möjlig, eftersom angreppssätten börjar vid olika tidpunkter. Detta framgår också av projektet big history, som börjar med Big Bang (jfr Conrad/Eckert 2007, 25).

Här blir det tydligt att även om de global- och världshistoriska ansatserna liknar varandra i sitt makroperspektiv, kan den rumsliga och tidsmässiga omfattningen av detta perspektiv variera kraftigt från ansats till ansats, så att en enhetlig och exakt definition av detta område verkar omöjlig (jfr. Conrad/Eckert 2007, 25). Simon skriver följande på frågan om vad big history är:

„Big History är ett ungt, transdisciplinärt fält, där forskare från olika akademiska discipliner försöker förstå den historia som berättas av hela den mänskliga kunskapen.“ (Simon 2015, 2)

Den här definitionens omfattning och tvärvetenskaplighet skiljer sig avsevärt från angreppssätt som „bara“ försöker beskriva globaliseringsprocesser eller globala sammanhang och göra dem mer begripliga. I big history-ansatsen kontextualiseras vetenskapliga rön i samband med mänsklig historia och civilisation och bäddas in i en „berättelse“: „Och det är sammankopplat med konsten att berätta historier som är humanioras område“ (Simon 2015, 2).

Enligt Conrad och Eckert kan man å andra sidan identifiera fyra breda perspektiv inom världshistoria som har vuxit fram under de senaste åren: Världsekonomi och världssystem, civilisationsanalys, globaliseringshistoria och postkoloniala studier (jfr Conrad/ Eckert 2007, 15 ff.). Enligt Sieder och Langthaler omfattar däremot global- eller världshistoria „även sociala och kulturella jämförelser inom utbildningsvetenskap […], inom statsvetenskap, inom social- och kulturantropologisk forskning [och] inom kulturstudier“ (Sieder/ Langthaler 2010, 10).

Det blir tydligt att ingen överenskommelse ännu har nåtts kring den vetenskapliga diskussionen om en definition av global historia eftersom de olika tillvägagångssätten skiljer sig för mycket från varandra, eftersom „det [finns] knappast några gränser för de möjliga globalhistoriska ämnena“ (Conrad 2013, 198). För tidsdimensionen kan man generellt konstatera att de flesta globalhistoriska ansatser koncentrerar sig på den „moderna epokens“ sammanhang och därmed distanserar sig från projektet om en stor historia som börjar med Big Bang (jfr Conrad/ Eckert 2007, 25). Synen på den rumsliga dimensionen i världshistoriska eller globalhistoriska ansatser är inte alltid riktad mot hela världen, snarare spelar „medvetenheten om globala samband“ (Conrad/ Eckert 2007, 27) en viktig roll under analysen.

Sammanfattning

Det kan konstateras att världshistoria försöker flytta perspektivet från ett mikro- till ett makroperspektiv genom att fokusera på och försöka avslöja globala sammankopplingar. Enligt Conrad finns det följaktligen två huvudsakliga potentialer för global historia. Å ena sidan kan global historia bana väg för ett globalt historiemedvetande genom att fokusera på internationellt utbyte (jfr Conrad 2013, 26). Å andra sidan öppnar global historia upp för möjligheten att se på historien ur ett fågelperspektiv och därmed visa en mer kritisk syn på vissa utvecklingar (jfr Conrad 2013, 27). Detta område inom historievetenskapen kommer sannolikt också att bli allt viktigare för interkulturell kommunikation.

Litteratur

Bergmann, Klaus/ Mayer, Ulrich/ Pandel, Hans-Jürgen/ Schneider, Gerhard (2003): På forumet Historisk inlärningsserie. I: Popp, Susanne/ Forster, Johanna (red.): Curriculum Weltgeschichte – Globale Zugänge für den Geschichtsunterricht. Schwalbach, 3.

Christian, David (2011): David Christian – Gesamtgeschichte, 11 april. https://www.youtube.com/watch?v=yqc9zX04DXs [03.07.2019].

Conrad, Sebastian (2013): Globalgeschichte – Eine Einführung, München: Beck.

Conrad, Sebastian/ Eckert, Andreas (2007): Globalgeschichte, Globalisierung, multiple Modernen: Zur Geschichtsschreibung der modernen Welt. I: Conrad, Sebastian/ Eckert, Andreas/ Freitag, Ulrike, (red.): Globalgeschichte – Theorien, Ansätze, Themen. Frankfurt am Main: Campus, 7-49.

Forster, Johanna/ Popp, Susanne (red.) (2003): Curriculum Weltgeschichte – Globale Zugänge für den Geschichtsunterricht, Schwalbach: Wochenschau Verlag.

Marks, Robert B. (2006): Den moderna världens ursprung: En global världshistoria, Stuttgart: Konrad Theiss.

Sieder, Reinhard/ Langthaler, Ernst (red.) (2010): Globalgeschichte 1800-2010, Wien/ Köln/ Weimar: Böhlau.

Simon, Richard B. (2015): Vad är Big History? I: Simon, Richard B./ Behmand, Mojgan/ Burke, Thomas (red.): Teaching Big History. Oakland: University of California Press, 1-20.