I slutet av 1970-talet fick den australiensiske lingvisten Craig Volker veta av en student i den australiensiska staden Goldcoast att hon talade tyska hemma i Papua Nya Guinea. På så sätt upptäckte lingvisten ett då okänt kreolspråk som kallades „Unserdeutsch“ (jfr welt.de 2016). Detta tyskbaserade kreolspråk talas idag av cirka 100 personer i Papua Nya Guinea (jfr Haarmann 2002, 268). I jämförelse med Unserdeutsch, som talas av mycket få människor, utvecklades på Papua Nya Guinea ett separat pidginspråk som kallas Tok Pisin på grundval av engelska, som talas av cirka 2,5 miljoner människor idag (cf. Haarmann 2002, 361).
Avgränsning
I princip är det svårt att tydligt skilja pidginspråk från kreolspråk, eftersom övergången är flytande. Med pidginspråk avses dock ett „specialbyggt handelskontaktspråk eller handelshjälpsspråk som har utvecklats för att möta de kommunikativa behov som uppstår inom handel och affärsverksamhet i området kring utomeuropeiska hamnar“ (Lewandowski 1994, 815). Ett pidginspråk uppstår alltså i en språklig nödsituation, i kontakten mellan talare av två eller flera språk utan ömsesidig förståelse av språket (jfr Bußmann 2002, 518). Om pidginspråket nativiseras, dvs. utvecklas till ett modersmål, kallas det för ett kreolspråk.
Ursprung
Även om ursprunget till termen inte är klart fastställt, antas det inom forskningen att termen pidgin kan spåras tillbaka till ett kinesiskt uttal av det engelska ordet business „Geschäft, Handel“ (jfr Bußmann 2002, 518). Pidginspråken uppstod i de utomeuropeiska kolonierna när de europeiska härskarnas språk (engelska, franska, spanska, nederländska, portugisiska) tog över rollen som givarspråk och blev lingua franca (jfr Bußmann 2002, 518). I detta sammanhang är givarspråket en „dominerande, prestigefylld, socialt högre värderad varietet inom en språklig gemenskap, som har ett varaktigt inflytande på den mindre högt värderade varieteten“ (Bußmann 2002, 668 f.).
Klassificering
Följande kännetecken klassificerar pidginspråket som sådant:
– Det talas inte av någon som modersmål.
– Det har förenklade fonologiska, morfologiska och syntaktiska strukturer.
– Det har ett kraftigt reducerat ordförråd.
– Det är vanligtvis inte skrivet.
– Det fungerar som ett kommunikationsmedel för olika etniska grupper i flerspråkiga situationer (jfr Lewandowski 1994, 816).
Arvet från den koloniala eran
Som ett immateriellt arv från koloniseringen talas pidginspråk inte bara i Papua Nya Guinea utan även i Afrika, som baseras på europeiska språk och „uppstod som fusionsprodukter i kontakt med afrikanska språk, t.ex. kamerunsk pidgin eller Wes Cos, Krio, Crioulo eller portugisisk kreol i Västafrika“ (Haarmann 2002, 129). Dessutom etablerades en pidgin som kallas „kökstyska“ (på engelska „Namibian Black German“/“NBG“) i Namibia (Afrika) under den tyska kolonialtiden och talas av cirka 15 000 personer.
Litteratur
Bußmann, H. (red.) (2002): Lexikon över språkvetenskap. 3:e upplagan. Stuttgart: Kröner.
Haarmann, H. (2002): Sprachenalmanach. Fakta och siffror om alla världens språk. Frankfurt: Campus.
Heine, Matthias (2016): Hur barnen i Neuprommern uppfann ett språk. https://www.welt.de/kultur/article153927764/Wie-Kinder-aus-Neupommern-eine-Sprache-erfanden.html [17 dec. 2019].
Lewandowski, T. (1994): Lingvistisk ordbok. 2:a uppl. Wiesbaden: Quelle & Meyer.