Migration

Begreppet migration är för närvarande närvarande i det dagliga politiska och sociala livet. Det kan ofta hittas i dagstidningar, debatter i Bundestag eller politiska samtal på offentliga TV-stationer.

Klassificering

Förutom den populärvetenskapliga användningen förekommer termen även inom olika vetenskapsområden, t.ex. sociologi, psykologi och biologi. Inom evolutionsforskningen, ett område inom biologin, spelar termen en kortfattad roll. Inom hominidevolutionen används termen migration för att beskriva de tidiga människornas (Homo sapiens) migration från Afrika till olika regioner på jorden (jfr Campbell/ Reece 2009, 981-988).

Sociologin, å andra sidan, har ett bredare migrationsbegrepp. Typiska nyckelord här är t.ex. arbets-, utbildnings-, flykting- eller äktenskapsmigration, som dock inte kommer att förklaras närmare här (jfr Hahn 2012, 148; jfr Oltmer 2010, 16 f.).

Etymologi

Etymologiskt kommer termen från latin (lat. migratio), vilket betyder utvandring eller migration (jfr Duden 2011). Ursprunget till denna term är baserat på antika källor, genom vilka framväxande mänskliga migrationsrörelser under senantiken betecknades. Anledningen till dessa migrationsrörelser kan antas vara romarrikets militära expansionspolitik, som ledde till att forntida folk som visigoter, vandaler eller suebier kände sig tvungna att fly och genomförde stora migrationer över hela Europa (jfr Burckhardt 2008, 119-122.).

Många liknande definitioner av termen migration kan hittas i litteraturen. En vanlig definition är Schönpflugs, som definierar begreppet migration på följande sätt: „Migration […] förstås som alla migrationsfenomen hos individer eller grupper av olika etniska grupper som tjänar till att flytta centrum för deras liv till ett rumsligt-socialt-kulturellt annorlunda sammanhang“ (Schönpflug 2003, 328).

Direkt/indirekt migration

Människor kan påverkas av migration direkt eller indirekt. I vardagligt tal kallas dessa för migranter eller migrantkvinnor. Inom vetenskapen används ett differentierat tillvägagångssätt för att beteckna dessa människor. Man utgår från specifika situationskonstellationer, som konkretiseras utifrån två egenskaper (frivillighet och varaktighet). Detta resulterar i fyra olika migrationsgrupper med en specifik betydelse.

Om människor flyttar permanent och frivilligt till ett land kallas de invandrare. Om konstellationen däremot är tillfällig och frivillig kallas de för migranter. Begreppet „gästarbetare“ kan nämnas som ett kortfattat exempel i detta fall. Det är invandrare som invandrade till Förbundsrepubliken Tyskland från 1950-talet och framåt, främst av ekonomiska skäl.

Om det däremot rör sig om ofrivillig migration på grund av krig, miljökatastrofer eller svält, talar vi om flyktingar. Om människor befinner sig i en ofrivillig och tillfällig situation talar man om asylsökande (jfr Schönpflug 2003, 328).

Begreppsmässiga överlappningar

Dessutom uppvisar termen starka överlappningar och interaktioner med relaterad terminologi. Viktiga termer i det här fallet är till exempel flykt, diaspora eller ackulturation. Länder som människor föredrar att invandra till kallas invandringsländer. De kan ha antingen reglerad eller mindre reglerad invandring. I regel finns det reglerad migration.

Migration är därmed bunden till en mängd olika uppgifter och regler som skapas av politiska institutioner (parlament, ministerier). De riktlinjer för bosättning som blir resultatet kan till exempel omfatta bestämmelser om familjeåterförening, fastställande av bosättningens varaktighet eller till och med social välfärd. Utöver dessa krav på migranter är staten ansvarig för dessa människor när de beviljas inresa.

Detta kan uttryckas i form av utbildning, rådgivning, kulturella erbjudanden eller till och med medicinsk vård. Staten är intresserad av att invandrare integreras i värdsamhället för att säkerställa en långsiktig integration av dessa människor (jfr Schönpflug 2003, 331-333).

Stressfaktorer och diskriminering

Problem uppstår ofta i denna integrationsprocess. Å ena sidan kan dessa uppstå på grund av etnicitet. Detta problem yttrar sig i diskriminering av invandrare från värdsamhällets sida. Å andra sidan har migration i allmänhet en negativ inverkan på det psykologiska välbefinnandet hos de drabbade. Möjliga stressfaktorer inkluderar bristande språkkunskaper i utvandringslandet, hemlängtan och ensamhet, som identifierades i en studie av Berry 1991 (jfr Schönpflug 2003 331-333; Berry 1992).

Migrationens historia i Tyskland

Migration framställs ofta i mediaformat, såsom TV och dagstidningar, som en exceptionell och icke-regelbunden händelse. Enligt Mecheril är detta dock något som bör förnekas. Tyskland var ett utvandringsland fram till 1890. Till exempel kan man registrera arbetskraftsutvandring av människor från Westfalen till Holland, vid sidan av utvandring till Frankrike eller Schweiz.

Från 1949 och framåt var däremot de första stora invandringsrörelserna allestädes närvarande i efterkrigstidens Tyskland. Mer än 250 000 personer invandrade till Förbundsrepubliken Tyskland varje år (jfr Mecheril 2007, 469 f.). Den främsta orsaken till denna migrationsvåg var flykten eller utvisningen av exiltyskar från Central- och Östeuropa.

Genom rekryteringsavtal med stater som Italien, Grekland, Turkiet eller Jugoslavien kunde Förbundsrepubliken Tyskland under 1950- och 1960-talen rekrytera ett stort antal gästarbetare som behövdes för att ytterligare påskynda det ekonomiska uppsvinget. Under 1990-talet följde ytterligare migranter, förutom etniska tyska invandrare från Östeuropa, även krigsflyktingar från krigen i Jugoslavien (jfr Worbs/ Bund/ Kohls/ von Gostomski 2013, 30-33; jfr Alscher/ Obergfell/ Roos 2015, 21-36).

Litteratur

Alscher, Stefan/ Obergfell, Johannes/ Ross, Stefanie R. (2015): Migrationsprofil Västra Balkan. Orsaker, utmaningar och lösningar. Arbetsdokument 63. Federala byrån för migration och flyktingar.

Berry, John (1992): Ackulturation och anpassning i ett nytt samhälle. I: Internationell migration. Vol. 30, 1-69.

Burckhardt, Leonhard (2008): Antikens militärhistoria. München: Beck.

Campbell, Neil A./ Reece, Jane B. (2003): Biologi. 6:e upplagan. Heidelberg: Spektrum.

Duden (2011): Tysk universell ordbok. 7th ed. Mannheim: Bibliographisches Institut.

Hahn, Sylvia (2012): Historisk migrationsforskning. I: Bösch, Frank/ Epple, Angelika/ Gestrich, Andreas/ Marszolek, Inge/ Potthast, Barbara/ Rau, Susanne/ Röckelein, Hedwig/ Schwerhoff, Gerd/ Wagner-Hasel, Beate (red.): Historische Einführungen. Vol. 11. 1. Frankfurt am Main: Campus.

Mecheril, Paul (2007): Migration och integration. I: Straub, Jürgen/ Weidemann, Arne/ Weidemann, Doris (red.): Handbuch interkulturelle Kommunikation und Kompetenz, Grundbegriffe-Theorien-Anwendungsfelder. Ulm: Metzler, 469-479.

Oltmer, Jochen (2010): Migration under 1800- och 1900-talet. I: Gall, Lothar (red.): Enzyklopädie deutscher Geschichte. Vol. 86. München: Oldenbourg.

Schönpflug, Ute (2003): Migration och integration. I: Thomas, Alexander/ Kammhuber, Stefan/ Schroll-Machl, Sylvia (red.): Handbuch interkulturelle Kommunikation und Kooperation. Länder, kulturer och interkulturell yrkesverksamhet. Vol. 2. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 328-341.

Schroll-Machl, Sylvia (red.): Handbuch Interkulturelle Kommunikation und Kooperation. Länder, kulturer och interkulturell yrkesverksamhet. Vol. 2. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 328-339.

Worbs, Susanne/ Bund, Eva/ Kohls, Martin/ Gostomski, Christian B. von (2013): (Spät)Aussiedler in Deutschland. En analys av aktuella data och forskningsresultat. Forskningsrapport 20. Bundesamt für Migration und Flüchtlinge.