Civilisationernas kamp

Begreppet „Civilisationernas kamp“ härstammar från en artikel av den amerikanske statsvetaren och sociologen Samuel P. Huntington. År 1993 publicerades artikeln med den ifrågasättande titeln The Clash of Civilizations? i tidskriften Foreign Affairs. Tre år senare utkom verket med samma namn Clash of Civilisations. The Reshaping of World Politics in the 21st Century publicerades tre år senare och utlöste därefter kontroversiella internationella debatter. Huntington anser att orsaken till framtida konflikter inte längre kommer att vara av ideologisk eller ekonomisk natur, utan kommer att hittas i civilisationernas kamp (jfr Caglar 1997).

8 Kulturella cirklar

Identifikationssammanhanget utgörs av kulturkretsar eller civilisationer, som Huntington beskriver på följande sätt: „definieras både av gemensamma objektiva element som språk, historia, religion, seder, institutioner och av människors subjektiva identifikation med dem“. (Huntington 1996, 28) Genom forskning av historiker och etnologer delar Huntington in världen i åtta kulturområden eller civilisationer (jfr Huntington 1996, 28). De identifierade kulturgrupperna är: västerländsk, konfuciansk, japansk, hinduisk, islamisk, slavisk-ortodox, latinamerikansk och afrikansk (jfr. Huntington 1996, 40).

Med hänvisning till att kulturella skillnader har lett till de längsta och blodigaste konflikterna i historien (jfr Metzinger 2000, 18), presenterar Huntington sin centrala tes: „Nationalstaterna kommer att förbli de mäktigaste aktörerna på jorden, men de grundläggande konflikterna i världspolitiken kommer att uppstå mellan nationer och grupperingar från olika kulturer. Civilisationernas kamp kommer att dominera världspolitiken“. (Huntington 1993, 1)

Enligt Huntington är västvärldens överlevnad i denna multipolära och multikulturella världsordning beroende av att USA åter blir medvetet om sin västliga identitet. Det är också viktigt att medlemmarna i de västerländska civilisationerna inser att deras kultur är unik men inte universell (jfr Metzinger 2000, 18). Västvärlden är fortfarande en av de starkaste kulturella grupperna, men dess makt minskar i jämförelse med andra kulturella grupper (jfr. Huntington 1996, 28).

Världsordning och konflikter

Västvärlden kämpar med interna problem som nationella underskott eller låg ekonomisk tillväxt, vilket gör att den ekonomiska makten förskjuts till Östasien (jfr Huntington 1996, 128). Den kulturella balansen förändras, den indiska ekonomin ligger i startgroparna och den islamiska världen är fientligt inställd till västvärlden (jfr. Huntington 1996, 118).

Huntington understryker sina teser genom att säga att modernisering inte är synonymt med västerlandisering (jfr Huntington 1996, 113). Moderniseringen av icke-västerländska stater gör motstånd mot västvärlden genom att sätta deras egna kulturella värden i förgrunden (jfr Metzinger 2000, 17).

Den framtida världsordningen kommer att formas av olika utvecklingstrender eftersom den har blivit multipolär och multikulturell (jfr Metzinger 2000, 17). Link motsäger Huntington genom att hävda att skillnader inte nödvändigtvis behöver leda till krig. Trots detta kan man förvänta sig en hel del konflikter (jfr. Link 2001, 38).

Litteratur

Gazi, Caglar (1997): Myten om civilisationernas krig. Västerlandet mot resten av världen. München: Marino.

Huntington, Samuel Philips (1996): Civilisationernas kamp. Att omforma världspolitiken under det 21:a århundradet. 5:e uppl. München/ Wien: Europa.

Huntington, Samuel Philips (1993): In the Clash of Civilisations. https://www.zeit.de/1993/33/im-kampf-der-kulturen [14.06.2018].

Link, Werner (2001): Världspolitikens nyordning. Den globala politikens grundläggande problem på tröskeln till det 21:a århundradet. 3:e uppl. München: Beck.

Metzinger, Udo M. (2000): Huntington-debatten. Debatten om Huntingtons „civilisationernas kamp“ i journalistiken. Köln: SH.