Etnologi

Termen etnologi är sammansatt av de två grekiska orden ethnos „folk“ och logos „kund“, så att disciplinen kallades etnologi fram till 1900-talet (Fischer 2003, 16).

Etnologi är en vetenskaplig disciplin som fokuserar sin forskning på den metodologiska och teoretiska undersökningen av olika etniska grupper. I synnerhet strävar detta vetenskapliga förhållningssätt till etniciteter efter att skapa en jämförelse, dvs.: „på detta sätt har den etnologiska diskursen utvecklat specifika sätt att definiera gränser, fastställa kollektiva identiteter och entydiga (kulturella) tillhörigheter“ (Friese 2007, 190).

Gemenskaper med kollektiv identitet

För denna vetenskapligt reflekterade kunskapsprocess är diskussionen om enskilda etniska grupper väsentlig, varvid det inte handlar om att betona individer, utan om att representera ett kollektiv. Med kollektiv menas i detta sammanhang en etnicitet som omfattar existensen av ett samhälle. „Medlemmar i en etnisk gemenskap betraktar sig själva som en homogen gemenskap med en kollektiv identitet“ (Broszinsky-Schwabe 2011, 52) och skapar med denna självmedvetenhet en tydlig differentiering från andra etniska grupperingar. Gemenskaperna åberopar samma förfäder, en gemensam historia, konventionell samhörighet i kultur och livsstil samt individuell „etnisk självmedvetenhet“ (Broszinsky-Schwabe 2011, 52).

Dessa parametrar gör det inte bara möjligt för det etnologiska fältet att delta i en differentierad debatt, utan erbjuder också en jämförelse av „den egna kulturen, även och särskilt när den Andre tjänar till att konstituera och förstå den egna“ (Friese 2007, 189).

Ett brett forskningsfält

På grund av mångfalden av människor har detta område delats upp i olika subdiscipliner, eftersom det inte är möjligt för forskare att fokusera på „alla objekt, problem och metoder inom ämnet“ (Fischer 2003, 18). Två huvudsakliga fokusområden har vuxit fram: Region och kultur.

Inom den regionala subdisciplinen kan fokus till exempel ligga på kontinenter, subkontinenter eller historiskt relaterade regioner. Den kulturella subdisciplinen behandlar olika områden som konst, religion och ekonomi. Dessutom sätter disciplinen andra fokuspunkter som rör specifika forskningsfrågor och forskningsmetoder, vilket resulterar i ett brett spektrum av potentiella underdiscipliner, som „gränsar till eller [överlappar] med områden inom andra discipliner“ (Fischer 2003, 18 f.).

Litteratur

Broszinsky-Schwabe, Edith (2011): Interkulturell kommunikation. Missförstånd – Förståelse. Wiesbaden: Springer.

Fischer, Hans (2003): Etnologi som vetenskaplig disciplin. I: Fischer, Hans/ Beer, Bettina (red.): Etnologi. Introduktion och översikt. Berlin: Reimer, 13-31.

Friese, Heidrun (2007): Etnografiska, etnologiska och kulturantropologiska ansatser. I: Straub, Jürgen/ Weidemann, Arne/ Weidenmann, Doris (red.): Handbuch interkulturelle Kommunikation und Kompetenz. Grundläggande begrepp – teorier – tillämpningsområden. Stuttgart: Metzler, 188-200.

Reichmayr, Johannes/ Ottomayer, Klaus (2007): Etnopsykoanalys och djuphermeneutik. I: Straub, Jürgen/ Weidemann, Arne/ Weidenmann, Doris (red.): Handbuch interkulturelle Kommunikation und Kompetenz. Grundläggande begrepp – teorier – tillämpningsområden. Stuttgart: Metzler, 249-260.