Sexism
Termen sexism kan härledas från ordet sex, som också används som en term för kön, sexus (se Duden, Sex). Sexism uppfattas och definieras på olika sätt, med termer som genus, feminism och diskriminering.
Definitioner
1. „Föreställningen att det ena könet är överlägset det andra, och [därför anses det berättigat] att diskriminera, förtrycka, förnedra och missgynna människor, särskilt kvinnor, på grund av deras kön“ (Duden, Sexism).
2.“Sexism definieras som individuella attityder och beteenden eller institutionella och kulturella metoder som antingen återspeglar en negativ bedömning av en person på grund av dennes kön eller som vidmakthåller den ojämlika statusen mellan kvinnor och män i samhället“ (Becker 2014).
Former för manifestation
Sexism kan delas in i fem olika former av manifestationer, varav de flesta kan begås av både män och kvinnor. Dessutom kan sexism differentieras i sitt utseende beroende på om det är en negativ eller positiv form av sexism:
1. „Traditionell öppen sexism (Benokratis/ Feagin 1995) bygger på tre kriterier: „(a) stereotypisk betoning av könsskillnader, (b) kvinnors underlägsenhet (i förhållande till män) och (c) godkännande av konventionella könsroller“ (Eckes 2010, 183)“ (Thiele).
2. „Neosexism definieras som en konflikt mellan egalitära värderingar (kvinnor och män ska behandlas lika) och negativa känslor gentemot kvinnor.“ (Becker 2014). Denna form tar sig uttryck i „1) förnekande av fortsatt diskriminering […] 2) motstånd mot kvinnors förmodade privilegier […] och 3) avvisande av krav på likabehandling“ (Becker 2014).
3.Ambivalent sexism uppfattar inte sexism som uteslutande negativ, utan nämner även vissa positiva aspekter. Ambivalent sexism omfattar både fientlig sexism och välvillig sexism.
4.Fientlig sexism är uppfattningen att män ska ha högre status än kvinnor. Detta åtföljs av en rädsla för att kvinnor ska få mer makt och kontroll över männen. Denna form „är därför främst riktad mot icke-traditionella typer av kvinnor som feminister och karriärkvinnor“. (Becker 2014)
5.Välvillig sexism avser aspekten av beskyddande och ridderlighet i förhållandet mellan män och kvinnor. Enligt detta vill mannen till exempel hjälpa kvinnan med uppgifter som kan vara lättare för honom och motiverar sitt handlande med att kvinnan inte behöver ta hand om aktiviteten (jfr Becker 2014).
Sexism idag
Många människor uppfattar inte sexism lika starkt i dag. De utgår från att jämlikhet redan är helt accepterad och genomförd i vårt samhälle. När man tittar på statistiken om detta (se Tagesschau, Gender Pay Gap, 2019) blir det tydligt att även om kvinnors ställning i samhället har förbättrats är den fortfarande inte lika stor som männens. Detta visar sig till exempel i det faktum att kvinnor tjänar mindre än män på ledande positioner eller i spridningen av könsstereotyper i media och reklam.
„Den här typen av objektifierande, hypersexualiserad och förnedrande reklam [rymmer] också en stor fara. Nedvärdering och avhumanisering av en befolkningsgrupp leder till att direkt diskriminering och fysiskt våld mot dem blir mer tolerabelt.“ (Domscheit-Berg 2015, 48)
Det antas ofta att det bara är kvinnor som drabbas av sexism. Kopplingen till feminismen bidrar till detta missförstånd. Det är faktiskt fler kvinnor än män som drabbas, men inte uteslutande. I reklam och i vardagen påverkar sexistiska skildringar eller handlingar alla könen.
Kulturell kontext
Sexism är ett av de största områdena där länder och kulturer skiljer sig åt. Medvetenheten om detta finns på många olika nivåer. I Tyskland har feminism och lika rättigheter varit en fråga under lång tid. Kvinnor kan nu få nästan alla rättigheter och möjligheter som män har. Däremot är en titt på Saudiarabien intressant: där har kvinnor inte fått köra bil förrän 2017 och har inte samma privilegier som män. Bilden av kvinnor motsvarar en rollmodell som är föråldrad för oss.
Att vara fattig, kvinna och ursprungsbefolkning innebär i Mexiko att vara en person av liten betydelse, „trots att artikel fyra i den mexikanska konstitutionen talar om att alla som är födda i Mexiko är lika inför lagen“. Men etniska befolkningar är inte alls lika inför lagen, inte heller kön och sociala klasser – praktiken ger en motsägelse till detta påstående.“ (Montes 2004)
Motrörelser
Sexism leder allt oftare till sexuella trakasserier, våldtäkter och catcalling. Det finns rörelser och kampanjer mot dessa övergrepp som stöder de drabbade och vill informera om dessa frågor. Ett exempel på detta är metoo-kampanjen, som inleddes 2006 av aktivisten Tarana Burke. Under 2017 spreds hashtaggen #metoo i sociala medier och många kändisar berättade också om sina erfarenheter av sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkter. Feminism är också en rörelse mot sexism. Feminister* kämpar för lika rättigheter för kvinnor och flickor.
Litteratur:
Becker, Julia C. (2014): Subtile Erscheinungsformen von Seximus. https://www.bpb.de/apuz/178674/subtile-erscheinungsformen-von-sexismus#footnode1-1.
Domscheit-Berg, Anke (2015): Ein bisschen gleich ist nicht genug. Warum wir von Geschlechtergerechtigkeit noch weit entfernt sind. Ein Weckruf. Berlin: Heyne.
Duden: Sex. https://www.duden.de/rechtschreibung/Sex.
Duden: Seximus. https://www.duden.de/rechtschreibung/Sexismus.
Tagesschau: https://www.tagesschau.de/thema/gender_pay_gap/index.html.
Thallmayer, Claudia/ Eckert, Karin (Hrsg.) (2014): Sexismen und Rassismen. Lateinamerikanerinnen zwischen Alter und Neuer Welt. Wien: Promedia.
Thiele, Anja (2013): Sexismus. In: Gender Glossar. https://gender-glossar.de/glossar/item/13-sexismus.