Inom sociologin beskriver termen patriarkat (från gammalgrekiska patriá: härkomst, kön, stam, utvidgad familj och árchein: härska) ett socialt system där det finns en maktobalans mellan det manliga och kvinnliga könet och där kvinnor är underordnade under den manliga dominansen. Begreppet patriarkat har stor betydelse, särskilt i feministisk teori, för att utforska sociala ojämlikheter och diskriminering av kvinnor och för att „förstå dem som delar av ett övergripande fenomen“ som är ett strukturellt problem och inte av naturlig art (jfr Cyba 2008). I detta sammanhang ska begreppet inte bara reduceras till politiska system i ett tidsmässigt sammanhang, utan det beskriver snarare ett begrepp och ett vardagligt existerande tillstånd som globalt sett omfattar alla former av diskriminering av kvinnor i förhållande till det manliga könet (jfr ibid.).
Patriarkala strukturer över tid fram till idag
Patriarkatets utveckling är fortfarande ett kontroversiellt ämne inom vetenskapen i dag, men patriarkala fenomen och system kan dateras tillbaka till 3000 år före Kristus (jfr Cyba 2008). Hela historien under de senaste dokumenterade årtusendena kännetecknas av patriarkalt styre, som ofta främst motiverades med männens förmodade fysiska och mentala överlägsenhet.
Patriarkala strukturer är dock fortfarande aktuella i dag och har gett upphov till en rad olika diskussioner och rörelser när det gäller social jämställdhet mellan könen. I Tyskland var det till exempel först 1918, efter årtionden av ansträngningar och slutligen framgångsrika demonstrationer, som kvinnor erkändes som röstberättigade (jfr Bundeszentrale für politische Bildung 2018). Den uttalade överlägsenheten hos männen återfinns också i att våldtäkt inom äktenskapet inte har betraktats som ett brott i Tyskland förrän 1997 och att det tidigare endast var straffbart vid en utomäktenskaplig handling (jfr Deutscher Bundestag 2008). Detta innebär att fram till för några decennier sedan var kvinnans vilja att utföra den sexuella handlingen juridiskt underordnad hennes mans vilja.
Ett annat avgörande kännetecken för patriarkala strukturer är männens dominans i ledande positioner (männen innehar ungefär två tredjedelar av ledarpositionerna), liksom löneskillnaden mellan könen, som beskriver skillnaderna i den genomsnittliga bruttostrlönen per timme. Enligt detta tjänade kvinnor i genomsnitt 21 procent mindre än män 2018 (jfr Federal Statistical Office 2018) och är alltså inte heller ekonomiskt jämställda.
Matriarkat
Enligt den vanligaste definitionen av begreppet avser matriarkat (från latin mater: mor; grekiska árchein: härska) ett socialt system där kvinnor har överhöghet i familjen, staten och samhällsordningen. Matriarkatet verkar således vara en motsats till patriarkatet eller en „spegelbild“ av det. Alternativa definitioner av den feministiska matriarkatsteorin beskriver begreppet som en egalitär, pacifistisk samhällsordning baserad på naturalistiska värderingar (jfr Helduser 2002).
Heide Göttner-Abendroth definierar däremot matriarkatet på grundval av observationer av fortfarande existerande matriarkala samhällssystem (t.ex. Khasi och Garo i nordöstra Indien, Nayar i södra Indien, Akan-folk i Västafrika osv.) och beskriver det som en samhällsstruktur som skiljer sig helt från patriarkatet. Dessa samhällen är mestadels jordbrukssamhällen som lever i klaner, vars kvinnor har kontroll över förnödenheterna och har övertaget i beslutsfattandet. Matrilinearitet, dvs. arvslinjen på moderns sida, är särskilt utmärkande. I dessa matriarkala samhällen bor ibland upp till 100 klanmedlemmar i ett hus och följer ytterligare, ibland strikta interna riktlinjer (jfr Göttner-Abendroth 2010).
Historia
Matriarkatets historia belyses av olika teorier. Jakob Bachofen föreslog till exempel att alla patriarkala ordningar föregicks av en matriarkalisk ordning. Enligt denna teori gav jordbruket upphov till kulter där bland annat kvinnliga gudomar dyrkades för fruktbarhet och kvinnor hade överhöghet. I övergången till patriarkat såg han att den „kvinnliga“ sinnligheten ersattes av den „manliga“ rationaliteten (jfr Helduser 2002). På grundval av detta omtolkade Friedrich Engels, kompletterad av etnologen Lewis Henry Morgans forskning, denna teori materialistiskt och definierade denna förmodat matriarkala tidiga historiska ordning som ett kommunistiskt samhälle som ersattes av privat egendom. Den potentiella existensen av matriarkala system gjorde det möjligt att ifrågasätta om alternativa sociala system kunde ha existerat vid sidan av patriarkatet (jfr ibid.).
Den historiska existensen av matriarkala samhällen är dock mycket omtvistad inom arkeologin och etnologin. I stället verkar möjligheten av matrilokalitet, dvs. kvinnlig dominans inom vissa sociala områden, mycket trolig (jfr ibid.).
Heide Göttner-Abendroth definierar därför matriarkatets historia på grundval av fortfarande existerande matriarkala samhällsformer. Enligt henne fanns matriarkala samhällssystem i jordens tropiska, subtropiska och tempererade zoner, som uppstod genom att jägar- och samlarkulturen ersattes av växtodling („neolitisk revolution“). Enligt Göttner-Abendroth sträcker sig den matriarkala kulten över en period på flera årtusenden och sträcker sig från neolitikum till sen bronsålder och omfattar de tidigare stadscentra (jfr Göttner-Abendroth 2010).
Litteratur
Cyba, Eva (2008): Patriarchat: Wandel und Aktualität. In: Becker, Ruth/ Kortendiek, Beate (Hrsg.): Handbuch Frauen- und Geschlechterforschung. Theorie, Methoden, Empirie. 3. Aufl. Wiesbaden: VS Verlag. S.17–22.
Göttner-Abendroth, Heide (2010): Matriarchat: Forschung und Zukunftsvision. In: Becker, Ruth/ Kortendiek, Beate (Hrsg.) Handbuch Frauen- und Geschlechterforschung. Theorie, Methoden, Empirie. 3. Aufl. Wiesbaden: VS Verlag. S: 23–29.
Helduser, Urte (2002): Matriarchat. in: Renate Kroll (Hrsg.): Metzler Lexikon. Gender Studies Geschlechterforschung. Ansätze – Personen – Grundbegriffe. Stuttgart, Weimar: J.B. Metzler. S: 259–260.
Statistisches Bundesamt. Qualität der Arbeit. Frauen in Führungspositionen. https://www.destatis.de/DE/Themen/Arbeit/Arbeitsmarkt/Qualitaet-Arbeit/Dimension-1/frauen-fuehrungspositionen.html [19.09.2020]
Statistisches Bundesamt. Qualität der Arbeit. Gender Pay Gap https://www.destatis.de/DE/Themen/Arbeit/Arbeitsmarkt/Qualitaet-Arbeit/Dimension-1/gender-pay-gap.html [19.09.2020]
Wissenschaftliche Dienste des Deutschen Bundestages (2008): Vergewaltigung in der Ehe: Strafrechtliche Beurteilung im europäischen Vergleich. Fachbereich WD 7. Deutscher Bundestag. https://www.bundestag.de/resource/blob/407124/6893b73fe226537fa85e9ccce444dc95/wd-7-307-07-pdf-data.pdf [19.09.2020]
Wolff, Kerstin (2018): Der Kampf der Frauenbewegung um das Frauenwahlrecht. Bundeszentrale für politische Bildung. https://www.bpb.de/geschichte/deutsche-geschichte/frauenwahlrecht/278701/der-kampf-der-frauenbewegung-um-das-frauenwahlrecht [19.09.2020]